Vad gör kommundirektören

Kommunens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet leds av en kommundirektör eller en stadsdirektör (om det är i stan), han/hon är underställd kommunstyrelsen. Kommundirektören väljs av fullmäktige. Kommundirektören ska hålla koll på vad som händer inom kommunens olika instanser, så att allt fungerar som det är tänkt i kommunen. Kommundirektören skall också representera kommunen utåt och informera om kommunens strategi och målsättning.

Det blir allt vanligare att ett sk. Direktörsavtal sluts mellan kommunstyrelsen och kommundirektören, där skriver man in de krav som ställs på kommundirektören, förväntade resultat och hur resultaten ska utvärderas. På det sättet vet kommundirektören vad som förväntas av honom/henne, vilka befogenheter han/hon har och hjälper kommundirektören att leda kommunen bra.

Kommundirektören representerar kommunen och undertecknar avtal på kommunens vägar.

►Kommunfullmäktige - stadsfullmäktige

Kommunens högsta organ, fullmäktige, får sina befogenheter av kommuninvånarna vid kommunalvalet. Det enda organet i kommunen som väljs direkt av kommuninvånarna. Det sker vart fjärde år. Fullmäktige ska vara kommuninvånarnas direkta röst i kommunen vad gäller verksamhet och vad som bestäms i kommunen. Fullmäktiges beslut kan överklagas genom kommunalbesvär. Fullmäktige är det organ som utövar den högsta beslutanderätten i kommunen. Helt enkelt uttrycker kommunens vilja. Fullmäktige beslutar vilka organ kommunen ska ha (tex olika kommitteér, direktioner mm), och hur befogenheterna och uppgifterna skall fördelas mellan kommunens olika myndigheter. Kommunfullmäktige godkänner kommunens budget för följande år och gör enekonomiplan för de följande tre åren. Där bestäms också hur stora summor som ges til olika sektorer. Nämnden som ansvarar för respektive sektor fördelar pengarna till olika ändamål inom dem.

Fullmäktige, som är kommunens högsta organ, har allmän behörighet att besluta om kommuninvånarnas gemensamma angelägenheter. Det är fullmäktige som har beslutanderätten, om inget annat bestäms uttryckligen eller så kan fullmäktige delegera beslutanderätten till någon annan kommunal myndighet. Fullmäktige beslutar i alla större frågor som rör kommunen, till exempel kommunens budget, kommunalskatt, bokslut och viktigare taxor. Fullmäktige beslutar också om fördelningen av uppgifter mellan de olika politiska nämnderna, utser ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och andra nämnder samt väljer revisorer. Kommunfullmäktige ska ha alla kommuninvånares bästa i åtanke hela tiden. Du är alltid välkommen att lyssna till debatterna och besluten i kommunfullmäktige. Fullmäktiges möten är offentliga.

►Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen tillsätts av fullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi. Kommunstyrelsen är liksom kommunfullmäktige ett obligatoriskt organ i kommunen. Den har en mycket central roll inom kommunförvaltningen. Ansvarar och leder all verksamhet som kommunen gör för medborgarna. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens alla verksamheter inom samhällsbyggnad, vård- och omsorg, individ- och familje omsorg, fritid, kultur, barnomsorg och utbildning. Kommunstyrelsen ansvarar också för beredningen och verkställandet av fullmäktiges beslut. Den kollar även upp att besluten är lagliga, bevakar kommunens intressen, företräder kommunen och för kommunens talan, om inte något annat bestämts.

Styrelsens möten är offentliga och man kan lämna in begäran om omprövning av dess beslut. Kommunstyrelsen samlar nämndernas och andra organs förslag till följande års budget. Utgående från dessa förslag utarbetar styrelsen ett budgetförslag till fullmäktige. Efter att budgeten godkänts övervakar styrelsen att den följs. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet och kommunala bolag.

►Nämnder

Kommunfullmäktige tillsätter kommunens olika nämnder t.ex. kultur-, ungdoms-, byggnadsnämnden m.fl., och beslutar om vem som sitter i dem. Vanligtvis väljs medlemmarna till nämnderna för fyra år i taget, och alla kommuninvånare som fyllt 18 år kan bli medlemmar av någon nämnd, ifall inte annat angetts. Nämndernas möten är i princip offentliga. De ärenden som behandlas i nämnderna bereds av tjänstemän, vilket till exempel innebär att ärenden som behandlas i undervisningsnämnden bereds antingen i bildnings-eller undervisningsväsendet. Också vid sammanträden föredras ärenden av tjänstemän. Sedan diskuterar nämnden ärendet och beslutar att godkänna eller förkasta och om eventuella ändringar. Då man fattat beslut i ärendet, verkställs beslutet eller skickas till kommunfullmäktige för behandling. Nämnderna presenterar sina sektorers beräknade utgifter för styrelsen och de fogas till nästa års budget.När fullmäktige har godkänt denna fastställer nämnden noggrannare hur mycket pengar som ska användas för olika ändamål. Nämnder är organ som är underställda kommunstyrelsen. De sköter uppgifter av bestående karaktär inom sitt område.

De besluter också i frågor som kommunfullmäktige har delegerat till dem. Nämnderna bereder kommunfullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. De måste redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sina uppdrag. Det är fullmäktige som beslutar om nämndernas uppgifter. Det varierar från kommun till kommun vilka nämnder som finns. Obligatoriska nämnder är revisions- och valnämnden. Fullmäktige beslutar vilka nämnder kommunen ska ha, hur många ledamöter som ska väljas till nämnderna och nämndernas befogenheter.

Nämndernas ledamöter väljs för fullmäktiges mandat period, om inte fullmäktige har beslutat att nämndernas mandat period ska vara kortare. I allmänhet väljs ett udda antal ledamöter för att rösterna vid behandlingen av enskilda mötesärenden inte ska falla jämnt. Nämnderna ska ha en ordförande och tillräckligt antal vice ordförande. Nämnderna kan ha sektioner, dit väljer fullmäktige eller organet i fråga ledamöter.

►Direktioner

Kommunens organ är förutom fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och direktioner, deras sektioner samt kommittéer. Direktioner har en annan ställning än nämnder. De kan lyda under styrelsen eller en nämnd. En direktion kan sköta ett smalare uppgiftsområde, t.ex. inom ledningen av en särskild inrättning eller skola. Fullmäktige eller något annat organ väljer ledamöter till direktionen, villkoren är mindre strikta än för andra organ.

►Kommittéer och sektioner

Kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och nämnderna kan tillsätta kommittéer som stöd för sin verksamhet. Deras mandattid är begränsad. Fullmäktige väljer sektionsledamöterna eller ger att annat organ fullmakt att besluta om inrättandet av en sektion och valet av ledamöterna.

I allmänhet består sektionerna av ledamöter och ersättare i respektive organ.

►Kommunens organ

Med organ avses i lagen kommunala myndigheter med flera ledamöter. Kommunens organ är fullmäktige, kommunstyrelsen och dess sektioner, nämnder och deras sektioner, direktioner och deras sektioner samt kommittéer. Utöver de officiella organen kan kommunen också ha frivilliga biträdande eller beredande organ, som saknar formell ställning som organ. Sådana är kan till exempel styrgrupper och olika arbetsgrupper. Befogenheter att till exempel fatta beslut som berör kommuninvånarna kan inte överföras på en arbetsgrupp. Fullmäktige kan fritt bestämma om de kommunala organens storlek. I allmänhet väljs udda antal ledamöter för att rösterna inte skall falla jämnt vid omröstning.

Både kvinnor och män ska vara representerade till minst 40 % i kommunala organ med undantag för kommunfullmäktige.

►Tillfälliga utskott

Fullmäktige kan tillsätta ett tillfälligt utskott för att återkalla uppdraget för förtroendevalda eller för att säga upp eller omplacera kommundirektören i andra uppgifter. Dessa frågor tas upp till behandling om minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna så önskar. Om sådana saker behandlas ska fullmäktige besluta om ett tillfälligt utskott tillsätts eller inte.

Om fullmäktige beslutar tillsätta ett utskott, bereder utskottet det egentliga ärendet för att avgöras av fullmäktige. Innan ärendet behandlas i fullmäktige ska utskottet be kommunstyrelsen ge ett utlåtande i frågan.

►Centralvalnämnden

Enligt vallagen ska fullmäktige tillsätta en kommunal centralvalnämnd för sin mandatperiod.

Nämnden består av en ordförande, en vice ordförande och tre andra ledamöter och ett nödvändigt antal ersättare, minst fem.

►Revisionsnämnden

Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd som ska organisera granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandatperiod. I allmänhet bestäms de förtroendevaldas mandatperiod som kalenderår, men eftersom revisionen för räkenskapsperioden inte blir klar vid kalenderårets slut är revisionsnämndens och revisorernas mandatperiod inte den samma som för fullmäktige utan den tid som krävs för revisionen av de år som ingår i fullmäktiges mandatperiod. Revisorerna och revisionsnämnden fortsätter sittuppdrag tills revisionen av mandatperioden är slutförd. Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter revisionsnämnden ska ha, samt deras personliga ersättare.

Revisionsnämnden bereder ärenden som gäller granskning av förvaltning och ekonomi för fullmäktige. Nämnden bereder bl.a. val och avskedande av revisorer samt ärenden som anknyter till revisionsberättelsen. Revisionsnämnden ska också sköta samordningen av kommunkoncernens revision. Nämnden ska årligen lägga fram en utvärderingsberättelse för fullmäktige och bedöma hur fullmäktiges mål för verksamheten och ekonomin under räkenskapsperioden har uppfyllts i kommunen.

Källa: Kommunerna.net

Skriv ut

Tipsa en kompis

Sidkarta