hander

Att hjälpa någon annan

Har du en kompis som verkar må riktigt dåligt? Eller någon annan som står dig nära, som mamma eller syrran? Eller ser du någon i skolkorridoren som verkar riktigt dåligt i skick? Vill du hjälpa honom/henne, men vet inte riktigt hur? Vet du inte heller varifrån du kunde skaffa mera hjälp åt kompisen – eller är du rädd att din vän ska bli förbannad på dig i så fall, eller tycka att du svek genom att berätta hennes/hans ”hemlighet” åt någon?

En riktig vän brukar man ofta beskriva som någon som ställer upp för en i vått och torrt, som lyssnar och förstår och som står på ens sida och tycker om en vad som än händer. En riktig vän hjälper när man har det svårt. Men inte ens den mest perfekta vän i världen kan hjälpa en med precis allt! För ingen är en superhjälte: ingen har alla svar och goda råd, ingen hittar alla de rätta orden, ingen har styrkan att rädda alla vänner ur nöden varendaste gång och ur vilken nöd som helst.

Men har man lite kunskap om HUR man kan hjälpa överlag och kanske lite koll på var man ska börja söka när man vill skaffa vuxen eller professionell hjälp, så är hälften vunnet. Som med allt annat, så känns allt lite bättre och tryggare om man har lite kunskap och en plan! Därför ska vi nu ge dig alla tips och råd om hur man kan hjälpa en vän vi hittat!

Gör någonting NU!

Ser du att din kompis är riktigt nere, kanske gråter, kanske är förbannad och skriker eller bara är väldigt, väldigt tyst – gör något direkt!

Vänta inte på att tecknen på att något är på tok ska bli övertydliga och omöjliga att blunda för.
Vänta inte på att någon annan ska se tecknen och ta itu med problemen istället för dig.
Vänta inte på att kompisen ska be dig om hjälp!

Gå helt enkelt fram och fråga hur det är! Det behöver inte vara svårt eller tungt alls och du behöver inte hitta de rätta orden direkt. Huvudsaken är att kompisen förstår att du märkt att något är på tok. Redan det kan göra stor skillnad!

Var medveten om dina egna reaktioner

En vanlig reaktion då man ser att någon annan mår psykiskt dåligt är att bli rädd själv – eller vill blunda för det och hoppas kompisens problem går över av sig själv. Klart att det är lättare att låtsas att man inte sett och förstått att kompisen är ledsen – men också väldigt fegt. Så var lite modig!

Var inte rädd för att det ska bli obehagligt, typ att kompisen blir arg på dig och tycker du lägger dig i hennes affärer.
Var inte heller rädd att hon ska kasta sig runt din hals både fysiskt och psykiskt och att du måste ”bära” henne.
Var inte rädd att det ska ta för mycket av din egen tid och energi - och lägg dina egna problem åt sidan för en stund! Jo, du kanske också har det jobbigt, men tänk om ingen brydde sig om dig när du hade problem och behövde hjälp?

Visa att du finns där för kompisen

Huvudsaken är att du tillbringar tid tillsammans med henne – du måste inte göra henne på bättre humör, måste inte säga de rätta orden, måste inte få henne att berätta allt eller gråta ut eller lösa alla hennes problem som genom ett trollslag. Du kan visa omtanke och omsorg, du kan trösta och pyssla om och visa att du bryr dig, men det finns inget rätt sätt att visa att man finns där för henne. Så länge du inte dömer henne, inte blir arg eller upprörd och inte får henne att känna sig ännu sämre, så är det bra! Tids nog kan ni nog börja jobba på problemen eller hitta vuxen, professionell hjälp åt henne om hon behöver. Men i början kanske du bara behöver sitta vid hennes sida och vara tillgänglig – och lyssna!

Fråga om vännen funderar på att skada sig själv

Fråga rakt ut av kompisen om han tänker göra något drastiskt och kanske skada sig själv. Om du tänkt tanken ”Tänk om han gör självmord?...” så fråga honom rakt ut!

Var inte rädd att du inte ska veta vad du ska svara om han säger ”ja”.
Var inte rädd att du inte ska veta vad du ska göra åt det.
Var inte rädd att han faktiskt ska gå och göra det nu när han sagt att han tänker på det.
Var inte rädd att han ska bli arg på dig för att du ”kommit på honom” eller tänker hindra honom.
Var inte rädd att du ska bli ansvarig för hans liv.

Se, de som mår riktigt dåligt och verkligen har funderat på att begå självmord kan behöva veta att en endaste människa bryr sig och finns där för honom. Du kan vara den ”lilla” sak som göra att det tippar över till att livet nog kanske är värt att leva i alla fall. Det handlar om att ge någon en smula hopp om att det nog kommer att bli bättre, men är man i riktigt dåligt skick kanske man inte orkar hoppas själv. Då kan du inge hopp! Du kan fungera som en Första Hjälp, men det är inte du som måste vara terapeut och lösa alla problemen. Du är bara ”räddaren i nöden”.

Tre myter om självmodsbenägna:
  • Många tror att om en person talar öppet om att ta livet av sig, så är det ingen fara, de menar inte allvar. Många tror att det är de tysta som verkligen begår självmord. Men det är alltså en myt. Såväl de som ropar på hjälp som de tysta kan gå till handling, båda bör tas på allvar.
  • Många tror att om en person verkligen har bestämt sig för att begå självmord, så kan han/hon inte hindras och inte fås att ändra inställning. Men det är klart att en som övervägt självmord – eller försökt begå självmod – kan börja må bättre och vilja leva! Det är bara ett mer eller mindre temporärt tillstånd. Det är inte för sent!
  • Många tror att en stor del av de ungdomar som hotar med självmord inte menar allvar, att de bara överdriver mitt i tonårsångesten eller är drama-queens eller söker uppmärksamhet. Men vad en tonåring känner är vad den människan känner och är inte mindre värt eller mindre allvarligt för det. Många anhöriga till självmordsoffer säger sedan ”jag trodde inte hon menade allvar”. Så varje hot och varningssignal, oavsett hur allvarligt det verkar i betraktarens ögon, är värt att ta på allvar.

Det finns också många andra sätt att skada sig själv på. När man mår riktigt dåligt psykiskt så kanske man agerar ut och beter sig riskfyllt. Man kanske kör vårdslöst i trafiken, kanske startar slagsmål, kanske dricker sig stupfull eller tar droger. Andra igen blir introverta och tysta och skadar sig kanske i hemlighet genom att skära sig, svälta sig eller drar sig undan all mänsklig kontakt. Så försök se varningssignalerna och prata med vännen om dem! Kanske inte trollen spricker om du drar ut dem i solen, men din kompis kanske förstår att han inte är ensam och att någon verkligen skulle sakna honom och bli olycklig om han försvann.

Hjälp kompisen att söka hjälp

När man mår som sämst kan det kännas stört omöjligt att samla ork och koncentration nog att börja söka efter något telefonnummer och beställa tid till en psykolog eller liknande. Då kan du hjälpa! Du kan söka upp den människa som du hoppas att ska kunna hjälpa din vän, du kan berätta först det du vet åt den här människan och du kan till och med gå tillsammans med din kompis till den här människan.

Funkar inte den första ni provar med, så försök med en annan. Det finns många som kan hjälpa, men ibland kanske personkemin inte fungerar mellan din kompis och till exempel psykologen, ibland kanske väntetiden är för lång och så vidare. Ge inte upp! Följ också upp ifall kompisen faktiskt kom till den bokade tiden hos psykologen och uppmuntra, stöd, underlätta och envisas så mycket du bara kan.

Text:
Ungdomsinformatör Liselott Nyström
Bild:
Liselott Nyström
Översättning:
Lena Niininen (till finska)
Källor:

Tidskriften Modern psykologi, sommarnumret 2013, ”Räddaren i nöden – Första hjälpen till psykisk hälsa”, Lotten Wiklund

Psykologiguiden, Hjälp en kompis

Kampanjen (H)JÄRNKOLL – psykiska olikheter, lika rättigheter

Senast uppdaterad:
14.10.2013

Misstänker du att din kompis har Ätstörningar?

Alla ätstörningarna är sjukdomar och då måste man hjälpa på ett lite annorlunda sätt, eftersom kompisen sällan inser själv att hon är sjuk. Läs vad våra experter skrivit om det under Ätstörningar.

När du vill hjälpa 11 råd

1. Fråga! Visa att du bryr dig och att du har tid för honom eller henne.

2. Lyssna utan att ge råd. Om personen som mår dåligt vill prata om sina problem är det viktigt att du tar dig tid att lyssna. Försök att vara helt närvarande. Undvik att prata om dina egna problem och känslor. Öppna frågor gör det lättare för personen att berätta. Ge din syn på saken, men undvik att ge råd. Låt personen finna sina egna svar.

3. Uppskatta personen. Ge beröm och berätta allt det positiva du ser hos personen.

4. Visa att du finns – håll kontakten. Ofta kan det kännas svårt för den som mår psykiskt dåligt att prata om sina känslor. Visa att du finns till hands när och om han eller hon önskar att prata.

5. Ha tålamod. Undvik att be personen att ta sig samman, rycka upp sig, eller skärpa sig. Känslorna och tankarna kan verka irrationella för dig, men för henne eller honom är de äkta och verkliga.

6. Säg att du gärna hjälper till. Det är inte lätt att ta hjälp när man mår dåligt. Att svara på frågan ”får jag hjälpa dig” blir oftast svårt. Träng dig på istället och visa att du finns till hands.

7. Var positiv och ingjut hopp. Berätta att de allra flesta av de som mår psykiskt dåligt återhämtar sig. Det finns ingen grund till att tro att de psykiska problemen kommer att vara för alltid.

8. Gör roliga saker. Uppmuntra till att göra roliga saker. Det ger den som mår psykiskt dåligt möjligheten att tänka på något annat. Om personen säger nej, bjud in igen.

9. Hjälp till att bena ut problemen. När man mår psykiskt dåligt är det lätt att se alla problem hopa sig. Hjälp din vän genom att fokusera på ett problem i taget.

10. Uppmuntra att ta professionell hjälp. Exempelvis kan hon eller han ta kontakt med sin läkare på vårdcentralen eller annan läkare inom den psykiatriska vården. Du kan också själv ta kontakt för att få vidare råd om hur du bäst kan hjälpa.

11. Ta hand om dig själv. Det är lätt att känna sig oumbärlig. Kom ihåg att personen som mår psykiskt dåligt har ett ansvar för sig själv. Om du upplever att du som närstående eller anhörig får det svårt sök då själv stöd och hjälp.

Källa: Kampanjen (H)JÄRNKOLL – psykiska olikheter, lika rättigheter

Vet du inte vad du ska göra? Våga fråga!

Om du inte riktigt vet hur du ska göra för att hjälpa din kompis: fråga oss på Decibel via Våga fråga! Vi kan ge dig några av "de rätta orden", tipsa om saker du kan göra för att underlätta för kompisen och framförallt vem ni tillsammans kan söka mera hjälp hos.

Deltagande kommuner:

Jakobstad
Kaskö
Korsholm
Korsnäs
Kristinestad
Kronoby
Malax
Nykarleby
Närpes
Pedersöre
Vörå

 

Kontaktuppgifter

decibel[at]korsholm.fi +35844 7277 911

Sepis ungdomsinfocenter Bölesundsvägen 10 B 65610 Korsholm Finland Fakturering: Decibel, inköp 333, Centrumvägen 4, 656610 Korsholm Finland

Vad är Decibel?

Decibel.fi är Österbottens egen tvåspråkiga ungdomswebbportal
med information, rådgivning och möjlighet att påverka.

ungdomsinformations och radgivningstjanst vaaka mustavalko 3

Samarbetspartners

Undervisnings- och Kulturministeriet
Koordinaatti
Projektet Regional koordinering av ungdomsinformation och -rådgivningstjänster i Österbotten, Mellersta Österbotten och Syd-Österbotten
© Decibel.fi 2007-2013 | Decibel.fi innehar upphovsrätten till denna sida | Om du önskar kopiera, vänligen källhänvisa och meddela oss!