Varför blir man lätt beroende av droger?

Varför blir man lätt beroende av droger?

Mänskligheten är alltså programmerad så att vi njuter av sådant som garanterar vår överlevnad, så som mat, sex och motion. (se sidan om Beroende). Det här är speciellt viktigt de första tre levnadsåren (exempelvis njuter babyn av att vara i famnen för den behöver tryggheten), men även i tonåren är hjärnan extra snabb att lära sig och minnas allt som människan behöver kunna för att stå på egna ben, vilket ju garanterar den nya generationens överlevnad. Man lär sig alltså extra snabbt och minns extra tydligt allt som ger en njutning då.

Många av berusningsmedlen fungerar så att de utlöser extra stora dopamin-kickar i hjärnan, de ger alltså på konstgjord väg stark njutning snabbt. Ju starkare känsla som förknippas med ett minne överhuvudtaget i livet, desto lättare minns man just det tillståndet, men drogerna ”lurar” också på ett kemiskt plan alltså hjärnan till man också minns tillståndet mycket bättre än normalt. Så då lär sig speciellt en ung hjärna väldigt snabbt det som behövs för att använda det berusningsmedlet, både på ett medvetet och omedvetet plan och allt från fakta om olika drogers egenskaper till att dölja användningen.

Ju fler gånger man provar på en viss drog, desto starkare blir kopplingen i hjärnan mellan det här ämnet och njutningsminnet. Redan bara på några få användningsgånger har ofta ett kraftigt välbefinnandeminne skapats som kan vara livet ut, ett så kallat addiktionsminne, och kroppen kommer att sträva efter att få mera av just den typen av välbefinnande. Därför uppstår lätt ett starkt sug (både kroppsligt och mentalt) efter drogen – och abstinensbesvär när man inte får suget tillfredsställt.

Dessvärre så vänjer sig hjärnan med ämnet och doseringen av det, så efter några gånger eller en tids användning känner man inte lika mycket njutning av det som tidigare och det berusar inte lika mycket. Man blir mera tolerant. Många verksamma ämnen, exempelvis i marijuana, blockerar helt njutningsreceptorerna i hjärnan så att allt färre eller inga ”normala” metoder att få njutning, som förälskelse, sex, god mat och så vidare, ger en njutning längre. Då väljer många att antingen ta en högre dos eller byta ämne till något annat eller något starkare. Drogen har snart blivit det absolut viktigaste i livet och går före familjen, vänner, framtiden – ja till och med den personliga hygienen.

Just för att toleransen snabbt ökar, så börjar ofta blivande narkomaner med exempelvis alkohol, prövar på marijuana, går över till mediciner eller amfetamin, blandmissbrukar för att få mer effekt och använder slutligen de tyngsta drogerna de får tag i, som subutex eller heroin... Eller i någon annan ordning, olika länge, med ”rena perioder” eller försök till avvänjning och så vidare, och så vidare. Dessvärre påverkar alla droger nervsystemet, så att man så småningom inte längre upplever att man kan fungera ”normalt” utan att vara hög. Fast en narkoman inser inte själv att hen inte alls längre beter sig normalt, till exempel att hen inte alls kan koncentrera sig som förr, har samma minnes- och inlärningskapacitet som förr, samma sociala färdigheter som förr... Hen minns inte hurudan det var före drogerna kom in i livet och ser inte själv hur mycket alla de här förmågorna försämrats.

Just addiktionsminnet är en av de största orsakerna både till att droganvändare så lätt får ”återfall” och börjar använda igen och till att missbrukarvården jobbar i uppförsbacke – addiktionsminnet sitter så djupt och väcks så lätt till liv. Även efter att länge ha varit nykter kan till och med att höra en viss låt väcka suget igen. Därför är det viktigt inom missbrukarvården att lära personen att utstå och motstå suget, samt att hitta andra sätt att få njutning och tillfredsställelse.