Vem kan bli drogberoende?

Vem kan bli drogberoende?

Svar: Vemsomhelst. Men...

Det finns inga klara, entydiga ”regler” för vem som kommer att bli beroende av droger och i princip kan vem som helst fastna i ett drogberoende. Orsakerna till att man börjar använda något berusande, illegalt medel kan vara väldigt olika från person till person, likaså orsakerna till varför en person blir beroende och inte en annan. Men man har hittat vissa faktorer som kan öka risken för att en person blir beroende och man har hittat faktorer som kan skydda en person från att bli beroende. De stämmer inte för alla och olika människor reagerar på olika vis på de här sakerna - och faktorerna som räknas upp här nedanför är bara riktgivande - men man kan anta att en person som har fler riskfaktorer i sitt liv löper större risk för att bli beroende än den som har fler skyddande faktorer.

Faktorer som skyddar:

• En trygg familj och uppväxtmiljö där man tar hand om varandra
• Goda sociala förmågor och ett bra socialt nätverk
• Att man är duktig på något och upplever att man lyckas med det
• God självkänsla och en positiv självbild
• Hälsosamma metoder för att få känna välbefinnande
• Att näromgivningen har en ansvarsfull inställning till berusningsmedel
• Att man inte röker eller dricker alkohol eller att man har lite erfarenhet av att pröva berusningsmedel
• Att man känner samhörighet med samhället (familj, skola, arbetsplats, hobbygrupp osv)

Faktorer som riskerar och ökar utsattheten:

• Otrygghetskänslor och kriser under uppväxtåren
• Ensamhet och oövervakad fritid
• Skolgångssvårigheter och inlärningssvårigheter
• Dålig eller ingen impulskontroll
• Avsaknad av kontakt med trygga vuxna
• Biologiskt eller socialt arv, att man ärvt mera genetiska anlag för att bli beroende av något eller att man tar efter beteendet av någon
• Att många i närheten använder berusningsmedel och att berusningsmedlen är lätta att få tag i.
• Att man i ett tidigt skede av livet provat på berusningsmedel
• Att man upprepade gånger utsätter sig för berusningsmedlens verkan – berusar sig på olika vis.

De skyddande faktorerna kan motverka riskfaktorerna så att till och med en endaste skyddande faktor, till exempel en bra relation till en trygg vuxen, kan minska eller omintetgöra riskfaktorerna.

Kompisarna spelar roll

När det gäller droger så spelar umgängeskretsen och ”kulturen” man vill tillhöra en väldigt stor roll. Droganvändning har genom tiderna inte alls varit något ”alla” gör, utan bara funnits i vissa kretsar eller ungdomskulturer. Exempel på det här är hippiekulturen på 70-talet med psykedeliska droger som LSD och yuppie-kulturen på 80-talet med kokainet. Nu har däremot inte 90-talets rave-kultur dött ut, så som de tidigare droganvändande kulturerna gjorde, utan allt fler unga och unga vuxna använder allt fler olika typer av berusningsmedel. Attityderna till droger som exempelvis marijuana håller också på att bli mer positiva bland allt fler, vilket har gjort att droger inte alls längre är någon ovanlighet ens i lilla Österbottens ungdomsgrupper. Vi vet att det förekommer droger i skolor, på ungdomsdanser, på ”villafester” – i snart de flesta kretsar där ungdomar rör sig.

Men i vissa kretsar mera än i andra. Droganvändning är inte något man börjar med ensam. Inte heller fortsätter en droganvändare ensam, utan det hör till den droganvändande livsstilen att vilja locka med fler användare. För en missbrukare handlar det framförallt om att säkerställa att man själv får tag i sin drog, och tillgången blir bättre ju fler som använder, langar och smugglar eller odlar/tillverkar i den egna vänskapskretsen. Missbrukare använder många olika metoder för att värva nya användare, allt från psykisk marknadsföring om hur tufft/njutningsfyllt/naturligt/ofarligt det är till grupptryck och känslomässig utpressning. ”I det här gänget röker vi på – vill du vara med så röker du också, eller så får du lämna gänget”. En missbrukare kan ha många och vältaliga argument och ”fakta” att övertala andra med – och själv vara fullkomligt övertygad om dem, fastän omgivningen ser att argumenten saknar grund eller är oresonliga.

I en grupp där majoriteten använder berusningsmedel, så har icke-användarna valet att själva börja använda eller söka sig andra kompisar. Ju mer man ser av användningen, desto mer ”naturlig” och vanlig verkar den också vara, och desto lägre blir den egna tröskeln för att själv börja använda.

Eftersom droganvändning påverkar hjärnan, känslolivet, prioriteringarna, värderingarna och ambitionerna till att sätta den egna drogen på första plats i viktighetsordningen i det egna livet (se rubriken Varför blir man lätt beroende av droger?), så följer inte droganvändare samma sociala och emotionella regler som andra. Drogen kommer ALLTID först. Därför går inte heller en droganvändare att lita på som vän eller medmänniska. En droganvändare kan exempelvis för stunden nog mena att hen inte kommer att lämna en kompis i sticket (till exempel se till så att kompisen inte råkar ta en överdos), utan när det kommer till kritan kan kompisens lager av droger, värdesaker, bankkoder och pengar betyda mycket mer än kompisens liv.