Olika typers droger

Olika typers droger

Klassificering av droger

Droger delas ofta in i följande:
- cannabis (marijuana och hasch samt hascholja)
- amfetamin
- kokain
- LSD
- Opiater
- Lösningsmedel (t.ex. lim)
- Läkemedel som orsakar berusning

Om du vill har mera information om olika droger kan du läsa mera på RFHL:s hemsida och klicka på länken droginformation.

Kort om cannabis

Den vanligaste drogen i Finland är cannabis. Cannabis Sativa heter växten som producerar det berusande ämnet THC (Tetra Hydro Cannabinol). Då växten torkas och röks kallas det marijuana och då samma växt pressas så att oljan blandas med tobak kallas det hasch. Hasch kan vara av olika färg, men den är alltid pressad till plattor.

Cannabis är en lömsk drog som inte direkt ger en fysisk abstinens. Cannabis är fettlösligt, vilket gör att den lagras i fettcellerna. Flest fettceller har människan i hjärnan. Alkoholen börjar ”förbrännas” i levern genast efter att den intagits, vilket man känner i form av en sk. ”krapula”. Beträffande cannabis är det tvärtom. Cannabis lagras i kroppen upp till 6 veckor, vilket gör att det är väldigt svårt att veta när man inte har det i kroppen längre. Efftekten av att röka cannabis är att man känner sig munter, pratsam, glad eller dylikt. Detta beror på att THC har samma effekt på knoppen som kroppens eget lycklighetshormon serotonin. Det som gör cannabis så otroligt skadligt är att kroppen är fiffigare än så. Då kroppen märker att den får ”lycklighet” på konstgjord väg, så slutar den så småningom producera serotonin. I praktiken betyder detta nu att för att känna sig normal, så bör kroppen få THC. Om man då inte röker på nytt så kommer man att känna sig deprimerad. Det är denna koppling som är så oerhört svår att upptäcka och hur snabbt det går är alltid individuellt.

Som om detta inte vore nog, så ökar toleransen för cannabis fort. Det vill säga för att få samma ”kick” som förr, bör man röka allt mer. Någonstans kommer därför gränsen för hur mycket man orkar och vill röka och då är frestelsen stor att byta till en ännu kraftigare drog. Det vanligaste är då att man provar på amfetamin. Då är man definitivt ute på djupt vatten i och med att amfetaminet till sin karaktär är av en helt annan kaliber. Amfetamin framkallar väldigt snabbt ett starkt fysiskt beroende.

Här kan du läsa mera om cannabis på informationssidorna som Cannabisnätverket Finland har gjort.

Blandmissbruk och läkemedelsmissbruk

Blandmissbruk är den allra vanligaste formen av missbruk. Ofta försöker missbrukare öka effekten av droger genom att plussa på med andra droger. Det kan till exempel handla om alkohol tillsammans med receptbelagda läkemedel eller olika starka droger kombinerade med varandra. Blandmissbruk är speciellt farligt eftersom de olika drogerna påverkar varandra på ett oberäkneligt sätt. Följderna kan vara virrighet, omtöckning, aggressioner och andra beteendeförändringar. Blandmissbruket överbelastar inälvorna, orsakar oväntande sidoeffekter och som värst en förgiftning. En röd triangel på läkemedelsförpackningen berättar att läkemedlet har en inverkan på det centrala nervsystemet. Alkohol stärker dessa inverkningar. Som följd är virrighet, möjligen förlorande av medvetandet, andningen förlamas och man kan även dö.

Många ungdomar är rädda för att bli fast för rökning eller alkoholanvändning av sina föräldrar. Då kan det kännas lockande att berusa sig på läkemedel om man tänker att detta inte märks (luktar varken alkohol eller tobak). De flesta läkemedel är tillverkade för att bota någon sjukdom och oftast ordinerade för vuxna. Det betyder att om ett barn som väger hälften mindre än en vuxen använder samma mängd sådan medicin dessutom i kombination med alkohol, så är det oerhört svårt att förutse hur barnets kropp reagerar. Kom ihåg att det inte är för skojs skull som all medicinanvändning skall vara ordinerad av en läkare.

Man kan bli beroende av läkemedel, beroendet är både kemiskt och psykiskt. Till exempel är risken för att bli beroende av lugnande medicin större än för alkohol. Abstinenssymptomen kan vara allvarliga, till och med livshotande.

Starka läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet, så som starka smärtstillande mediciner, gör att ovana användare känner sig berusade. Man ska inte köra motorfordon om man är påverkad av sådana mediciner; den röda triangeln på förpackningen är en varning för detta. Även andra läkemedel med röd triangel kan göra dig trött. Dessa mediciner rekommenderas inte för unga eftersom beroendet kan uppstå snabbt och utan att du märker det.

Använd medicin endast då du verkligen behöver dem och har fått dem utskrivna på recept speciellt för dig av en läkare. Medicinen är personlig. Att låna eller köpa medicin från en kompis är det samma som att missbruka dem.

Då du får ett recept ska du följa läkarens eller den övriga vårdpersonalens instruktioner. Ta inte medicin i syfte att bli berusad, eftersom följderna kan vara oförutsägbara och i värsta fall livsfarliga. Medicinens samverkan med till exempel alkohol kan ha förödande konsekvenser. Att använda medicin och alkohol tillsammans gör också risken för biverkningar flera gånger större.

Om du tagit en överdos av medicin eller någon i din närhet har medicinförgiftning ska du genast ringa till nödnumret 112. Minuterna kan vara avgörande. Även Giftinformationscentralen hjälper dygnet runt på nummer (09) 471 977 (direkt) eller (09) 4711 (växeln)

Sniffning

Sniffning är en mycket farlig metod för att uppnå ett kortvarigt rus. Sniffning är inandning av lösningsmedel och gaser – som bensin, lim och terpentin med flera. Ruset är kortvarigt och liknar det rus som man får av alkohol. Sniffning kan orsaka stora skador på bland annat lever och njurar. Sniffning kan också orsaka bestående skador på hjärnan och psykiska problem. Ju mer man sniffar, desto större doser behöver man för att uppnå samma effekt. Den ökade toleransen förvärrar effekten av skadorna. Sniffning leder ofta till hallucinationer av olika slag.

Sniffning kan orsaka medvetslöshet och allvarliga skador på bl.a. lever och njurar. Man misstänker även att det kan orsaka hjärnskador och psykisk avtrubbning. Sniffning kan leda till kräkningar och störningar av hjärtverksamheten. Akut andningsförlamning kan leda till döden för den som sniffar.

OBS! Att sniffa butangas (som bland annat kan användas till tändare) kan vara direkt livsfarligt. Gasen kan frysa då man andas in den och kväva en.