Eget hem är guld värt

Eget hem är guld värt

Spartips för det egna hemmet

Förr eller senare är det dags att flytta hemifrån till ett eget hem. Då är det viktigt att känna till vissa grundläggande saker om ekonomin som hör ihop med att bo själv, och därför har vi sammanställt information om de här sakerna åt er här. Mera om att flytta hemifrån och om att bo själv har vi här på Decibel under sidan Boende.

Hyresbostad

Om du just nu håller på att söka en ny bostad är det bra att du känner till de olika alternativen. På den privata marknaden kan det vara dyrare att hyra en lägenhet än att hyra en lägenhet som staden/kommunen äger. I de större studiestäderna finns även studielägenheter och för par finns det familjelägenheter att hyra. Om du känner att du är beredd att dela kök och badrum/WC med en annan person kan du överväga att dela lägenhet med någon. Då kan man exempelvis hyra en lägenhet tillsammans med en kompis och dela på hyreskostnaderna och ha exempelvis varsitt sovrum men ett gemensamt vardagsrum, kök och badrum. Det är även möjligt att bo i en boxbostad, alltså att man hyr ett rum i en större lägenhet (och det/de andra sovrummen i lägenheten hyrs ut av exempelvis en studiebostadsstiftelse till andra).

Att bo helt ensam ä oftast det dyraste alternativet. Stadens/kommunens lägenheter är bra på så vis att där kan man oftast bo så länge man vill och hyresgästerna får lägenhet enligt den ordningsföljd de ansökt i. På den privata marknaden har personer för vana att välja sin hyresgäst med mera omsorg (de kan exempelvis föredrar någon som har jobb). Studiebostäder brukar vanligtvis vara det som passar en studerandes plånbok bäst och vill man ha ännu ett billigare boendealternativ kan att dela lägenhet med någon eller bo i en boxbostad vara de mest förmånliga alternativen. En del organisationer och stiftelser hyr också ut längenheter, till exempel Nuorisosäätiö, VVO och SATO.

När du söker lägenhet, kom ihåg att även om tanken på att bo mitt i centrum eller nära studieplatsen lockar, så är det oftast dyrare där och billigare längre bort från stadscentrum eller skolcentrum. Kom även ihåg att kolla upp så att lokaltrafiken och andra fortskaffningsmedel samt färdrutterna exempelvis till och från skolan/jobbet fungerar till din fördel från den tilltänkta lägenheten.

Bostadsbidrag

En studerande kan få, förutom studiestöd, även bostadstillägg. Låginkomsttagare lan även få ett allmänt bostadsstöd. Se om du är berättigad till bidrag på Folkpensionsanstaltens webbsidor. (Om du arbetar vid sidan av studierna behöver du ta reda på från FPA hur mycket du får tjäna för att inte de ska kräva tillbaka stödet av dig senare)

Om du blir arbetslös ska du anmäla dig som arbetslös arbetssökande till TE-byrån så att du kan ansöka om arbetslöshetsersättning. Kom ihåg att meddela din nya ekonomiska situation till FPA så snabbt som möjligt.

OBS! Här kan du läsa mera om bostadsstöd och bostadstillägg!

Flyttanmälan

Kom ihåg att göra en flyttanmälan till magistraten och Posten. Om du klickar här ser du postens instruktioner för hur man gör en flyttanmälan till båda ställena.

Elektricitet

När du flyttar till en ny lägenhet ska du göra ett elavtal med ett elbolag. Olika elbolags priser kan variera, så det lönar sig att jämföra dem innan man tecknar avtal.

Man kan spara på strömmen (både på elräkningen och på naturen) på flera olika vis. Som belysning lönar det sig att använda energispar-, XX eller LED-lampor. Energisparlamporna förbrukar 75% mindre elektricitet än gamla glödlampor. Det lönar sig naturligtvis inte heller att ha på lampor i onödan. Tekniska apparater, som TV:n, digiboxen och datorn lönar det sig att hålla helt avstängda när de inte används. Att bara ha dem på standby (viloläge) kan utgöra hela 10% av hela hushållets elkostnader (vilket blir mycket pengar i året), så använd on/off-knappen! En bärbar dator förbrukar mindre energi än en bordsdator.

När du lagar mat lönar det sig att använda ugnens och spisens eftervärme. När spisen/ugnen stängs av hålls den ännu varm ett bra tag, så passa på att använda den värmen istället för exempelvis micron när något ska hållas varmt eller bara värmas upp. Sätt inte igång tvättmaskinen innan den är full (kontrollera dock att du inte lägger för mycket i den, för det sliter onödigt hårt på mekanismen och motorn) för en halvfull maskin och vatten förbrukar energi i onödan. Man behöver inte heller tvätta i mer än 40 grader om inte kläderna är jättesmutsiga (bara för att det står 60 °C på tvättrådslappen betyder det inte att man måste tvätta i 60 °C). Genom att använda snabbtvätt-programmet sparar man både vatten, elektricitet och tid. En passlig rumstemperatur är ca 20-22 °C. I sovrummet kan temperaturen vara lägre, ungefär 18 °C (man sover också i regel bättre i ett svalare rum). Ha inte heller på bastun i onödan och om du har golvvärme, så använd den sparsamt.

Vatten

Vanligtvis betalar hyresgästen vattenavgiften själv. Ibland står det i hyresavtalet att vattenavgiften ingår i hyran, men om det inte gör det, så är kostnaden för vattenförbrukningen en utgift utöver hyran. Numera betalar man vanligtvis vattenavgift enligt hur mycket vatten man använt, så låt inte kranen rinna i onödan medan du exempelvis tvättar tänderna. Duscha inte heller längre än du behöver, ha en kanna vatten i kylskåpet istället för att låta det rinna tills det är kallt när du vill dricka kallt vatten och använd inte ”stora spolknappen” på toalettstolen om du inte gjort Nummer 2. Fastän det är fast vattenavgift (samma summa varje månad oavsett hur mycket man använder, till exempel 15 € / person), så är det inte bra att slösa med vatten, eftersom tillgången på vatten inte är en självklarhet. Vattenreserverna kan sina och det finns inte vatten överallt i världen redan nu. Uppvärmningskostnaden för varmvatten utgör ungefär 20-30% av hela årets kostnader för uppvärmning (oftast elektricitet). Finländarna använder i medeltal 155 liter vatten per år, varav 60 liter går till att tvätta sig och 40 liter till att spola toaletten. Alla kan påverka sin egen användning av vatten och skillnaderna mellan olika individers förbrukning kan vara verkligt stora.

Försäkringar

Vissa hyresvärdar kräver att hyresgästen ska ha en egen hemförsäkring. Hyresgästen är skyldig att ersätta skador på bostaden som hen genom försummelse eller annan oaktsamhet har orsakat, oavsett om hen har hemförsäkring eller inte. Vad försäkringen täcker varierar väldigt mycket beroende vilken typ av avtal med försäkringsbolaget man har, likaså varierar självriskens storlek beroende på avtalet. Kom ihåg att jämföra de olika försäkringsbolagens priser innan du tar en hemförsäkring.

Om man upptäcker en skada, ett fel eller något som inte fungerar som det ska i lägenheten är man anmälningsskyldig till hyresvärden. Hyresgästen kan alltid kontakta sin hyresvärd först då hen upptäcker något fel/som behövs. Vanligen kontaktar hyresvärden sedan disponenten (alla hus har egen) som ser till att det fixas. Om man inte meddelat hyresvärden, och skadan blir värre, blir man själv skyldig att ersätta skadan.

Övriga utgifter

När du flyttat hemifrån kanske dina föräldrar inte längre betalar dina telefon- och internet-räkningar. Då lönar det sig att ta ett sådant anslutningspaket för telefon och internet som du betalar en fast summa i månaden för, så att du inte överraskas av extra stora räkningar någon månad. Undvik att använda servicetjänster per telefon, kolla hellre upp motsvarande tjänster online.

Mat

När man bor ensam är man oftast tvungen att själv se till att det finns mat i kylskåpet. Vissa skolors studerande får äta förmånligt i skolans matsal/restaurang, och då lönar det sig att göra det, till och med två gånger per dag under vardagarna. Läs mer om att spara in på matkostnaderna på sidan Spartips.