I mitten

I mitten

Var gränserna för början, mitten och slutet går i den här processen kan vara lite luddigt och de olika skedena kan flyta in i varandra. Men de här tankarna och råden kan kanske hjälpa dig ungefär i mitten av bearbetningen.

Älta inte!

Att älta samma tankar, känslor och frågor om och om igen kan vara bra i vissa fall och dåligt i andra fall. Det kan vara nyttigt att älta om man faktiskt kommer fram till en insikt om varför det gick som det gick, om man kan lära sig av allt som hände och om man kan få ett ordentligt avslut. Men att fortsätta älta dag ut och dag in och nästan tjata och gnälla om samma saker hela tiden, kan göra en bitter till slut. Då kan man inte slutföra sorgeprocessen och inte glömma och gå vidare i livet.

Ju mera man ältar desto mer börjar man dessutom skylla alla felen och problemen på honom. Det blir på sätt och vis en lögn och ett sätt att fly ansvaret för det som hände (eller inte hände) - för man är ju alltid två om ett förhållande.

Dessutom så kommer kompisar och andra som bryr sig om dig faktiskt inte att orka stöda, trösta, visa förståelse och uppmuntra dig förbi en viss gräns. I något skede blir du bara en sorglig figur som inte förstår sitt eget bästa. Och att fortsätta älta månad ut och månad in är INTE ditt eget bästa!

Bryt kontakten om det känns tungt

Ibland kan det bara bli värre av att fortsätta hålla kontakt med exet. Att exempelvis se henne varje dag i skolan, se hennes statusuppdateringar på facebook, tala med henne eller höra om henne av kompisar kan göra att känslorna för henne inte kan börja svalna och att man inte kan gå igenom hela processen i att komma över henne. Om det bara är möjligt, så kan det löna sig att bryta all kontakt med exet, åtminstone för ett tag. Det gäller också allt som alltför mycket påminner dig om henne, som hennes kvarglömda saker, foton av henne i ditt rum eller som bakgrundsbild på mobilen eller presenter du fått av henne. Dölj henne på Facebook ett tag och gå en annan väg så att du slipper springa på henne.

Tjata inte om exets uppmärksamhet

Tajta inte på hans uppmärksamhet genom ständiga bedjande sms, tårdränkta telefonsamtal i fyllan mitt i natten eller genom att "råka stöta på honom" titt som tätt. För det första är du inte värd att dra ner dig själv i ett sådant respektlöst självförakt. För det andra så gör du bara att han tycker att du är ömklig, klängig och störande. På det viset påminner du inte honom om att du finns, du får honom bara att ännu mera undvika dig och känna sig kvävd. Alla minnen av det fina ni hade tillsammans kan du förstöra för honom genom att göra slutet så här illa.

Vänner eller inte?

Det kanske inte går att "bara vara vänner" efteråt. Det kan vara väldigt svårt att ställa om sig från kärlek till vänskap, svårt att svänga om känslorna, svårt att inte innerst inne fortsätta hoppas på att han ska ändra sig och vilja ha en tillbaka om man ändå hela tiden träffas. Vänskap är kanske något som man kan utveckla först sedan när känslorna inte är så starka längre. Och man måste inte vara vän med sitt ex, trots att det påstås vara en sådan fin och eftersträvansvärd egenskap.

Att han sade "men vi kan väl vara vänner" behöver faktiskt inte heller betyda att han verkligen vill behålla dig som vän - det är tyvärr ofta bara ett sätt från hans sida att antingen försöka dämpa stöten, inte verka som "the bad guy", något han säger bara för att han tror att det hör till när man gör slut eller för att han har lite separationsångest (rädd att bli ensam). Alla ex är inte ens värda att vara vän med – om han sårade dig djupt är det kanske bara skadligt för dig att fortsätta hålla kontakten. Visst kan ett ex bli en riktigt bra kompis, kanske en bättre vän än många andra, men det ska inte vara ett "måste".

Påminn dig själv om varför det tog slut!

Kom ihåg anledningen till att det tog slut (eller inte blev till något). Det finns alltid en orsak bakom och troligen kommer den orsaken aldrig att försvinna eller kunna förändras. Inget du gör kommer att ändra på det, så försök att inte tänka "Men om jag bara blir en ljuvligare flickvän, om vi bara tar en paus så att han börjar sakna mig och inser att han ändå älskar mig, om han bara får tid på sig att mogna, om bara…" Det enda du gör då är att dra ut på plågan. Ingen kille är värd att förändra sig själv och sin personlighet för - då är det inte längre DIG han tycker om utan en fejkad bild.

En paus kommer inte heller att förändra hans sätt att se på dig (om han nu inte blir dumpad av sin nya och kommer tillbaka till dig bara för att slippa vara ensam). Du kan inte förändra honom som människa, så sade han exempelvis "Det är inte du, det är jag" så ÄR det honom det är fel på, det är han som inte känner på rätt sätt, han som inte är mogen för ett förhållande, han som inte kan vara trogen och så vidare. Du kan påverka ditt eget sätt att tänka, men ingen annans.

Om du har svårt att komma ihåg varför det tog slut: skriv ner det. Skriv en plus-och-minus-lista på hans dåliga och bra egenskaper, på det som var bra i ert förhållande och det som inte var bra. OBS! Att han är snygg är INTE ett bra skäl till att vara ihop. Tycker du det, så borde du kanske studera de verkliga orsakerna och baktankarna du har till att vilja vara ihop med honom.

Prata med vänner

Prata av dig tillsammans med en god vän eller någon du har förtroende för – INTE med ditt ex. När du bollar dina tankar och känslor med någon annan får du förhoppningsvis en klarare bild av din situation och förhållandet du hade. Är det en riktigt bra vän så kan han kanske också få dig att inse fakta och sanningar som du skyggar för. Att sitta ensam med sina känslor och tankar kan ofta bara göra dem värre och starkare. Men minns att även den bästa av vänner inte orkar höra på dina problem hur länge som helst. Även en vänskapsrelation handlar om att ge och ta, så visa att du bryr dig om vännen också, även om du råkar ha det extra tungt just nu.

Det kan hända att du skulle behöva prata med någon professionell utbildad, som en kurator eller psykolog, för att få rätsida på dina känslor och tankar. Att be om hjälp är absolut inget att skämmas för. Har man tandvärk ska man gå till tandläkaren, har man värk i själen ska man gå till en psykolog. Det är det mogna och förnuftiga att göra och det visar både för dig själv och andra att du tar ansvar för ditt eget välmående! En utbildad har dessutom både erfarenhet och metoder som inga kompisar kan ha - och dessutom tystnadsplikt.

Skyll inte alla problemen i förhållandet på dig själv.

Du hade bara halva ansvaret för förhållandet. Även om det var du som svek, så kan du bara ta ansvar för det och uppriktigt be om ursäkt. Det är mänskligt att fela och du kan inte göra mer än att ta konsekvenserna för det och lära dig av dina misstag. Men du måste inte hata dig själv för det - det blir inte bättre av det utan det enda som händer är att du mår ännu sämre. Tro absolut inte till exempel att "Om jag bara hade varit snyggare/coolare/mer kärleksfull/sexigare (eller något annat om dig som person) så hade han aldrig lämnat mig!" Om han verkligen hade älskat dig mer om du var snyggare var han en ytlig och självupptagen skitstövel och absolut inte värd dig! Och du ska absolut inte tro att du inte dög som du var, för då har du för evigt nedvärderat dig själv så pass att du inte kommer att tro att någon annan heller skulle kunna älska dig som du är.

Bli inte som besatt av exet.

Det här inbegriper allt från att stalka honom för att ta reda på vad han gör varendaste minut till att intala sig att hela livet nog blir perfekt och underbart igen bara du får honom att ta dig tillbaka. Att tappa allt förnuft och verklighetsuppfattningen på det här viset är väldigt egoistiskt, då handlar det ju bara om dig och dina känslor. Att bli besatt av sitt ex är lite som idoldyrkan, det har inget att göra med hur han känner, hur han mår, vad han behöver eller vad han vill med sitt liv. Och hur kan du älska någon om du inte vill hans bästa genom att låta honom leva sitt eget liv och ha en chans att bli lycklig med någon annan?

Om du känner dig som besatt av din före detta: fundera på vad det egentligen var du förlorade? Var det kanske mera exempelvis trygghet och samvaro? Kan du nu hitta det här någon annanstans istället? Eller ännu bättre, kan du utveckla dig själv så att de behov du har uppfylls? Kom ihåg att det aldrig är en annan människa som kan göra dig lycklig, för lycka kommer alltid inifrån. Det är bara du själv som kan göra dig själv glad, nöjd, tillfreds med ditt eget liv. Så se till att börja få innehåll och kvalitet i ditt eget liv.

Ni var två om ansvaret för förhållandet, men det är du som är ansvarig för att göra ditt eget liv värt att leva.

Källor och mera att läsa