Sexuellt utnyttjande

Sexuellt utnyttjande

Inom begreppet sexuellt utnyttjande ingår väldigt många saker. På sidan här ovanför om åldersgränser och lagparagrafer berättas en del om vilka åldrar och förhållanden mellan människor som räknas, men vilka olika handlingar anses egentligen höra till sexuellt utnyttjande?

Sex i alla former borde alltid vara frivilligt och grunda sig på förtroende, ömsesidig njutning, trygghet och kommunikation. Sex i alla former borde alltid bygga på respekt för varandras och egna gränser. När det INTE gör det, och när det bryter mot någons sexuella självbestämmanderätt, så blir det ett brott.

Till sexuella handlingar kan väldigt många olika saker höra, men för att du som läsare ska få en ungefärlig bild av vad som kan höra hit, så ger vi här lite exempel:

  • utnyttjande litenAtt pussa någon, kyssa, hångla, på munnen eller på andra ställen på kroppen på ett sexuellt sätt
  • Att smeka någon annan på ett sexuellt sätt varsomhelst på kroppen men speciellt på eller nära könsdelarna, på ett sätt som inte är helt vänskapligt och platoniskt
  • Att tala om sex eller saker som kan associeras till sex (får mottagaren att tänka på sex), göra sexuella anspelningar eller antydningar
  • Att be om, locka till, tjata om eller försöka övertala en annan person att exempelvis visa sig naken
  • Smeksex, oralsex, vaginalt sex, analsex
  • Att röra sig själv på ett sexuellt sätt, att visa sina könsdelar eller onanera inför en annan person

 

Om den sexuella handlingen inte är önskvärd, så kan den beroende på omständigheterna vara ett brott. Det är alltid mottagaren som ”bestämmer”, på basen av sin egen sexuella självbestämmanderätt. Ingen behöver någonsin ta emot sexuella handlingar mot sin vilja, det finns inga ursäkter som skulle berättiga att utsätta någon för en sexuell handling.

Tvingande till sexuell handling

I Strafflagen står det även att man inte får tvinga någon till en sexuell handling. Förutom våldtäkt, så räknas även här om man försöker påtvinga en sexuell handling på någon eller om man försöker få någon att utföra en sexuell handling själv. Det kan röra sig om exempelvis om att förmå någon att ge en oralsex, att onanera framför någon eller tvinga någon att se på medan man har sex. Det måste inte ens vara så att förövaren själv är ute efter att få sexuell njutning, utan det räcker med att hen kränker offrets sexuella självbestämmanderätt. (Strafflagen 20 kap 4 §)

Sexuellt antastande

Paragrafen om sexuellt antastande säger att man inte får röra vid någon annan på ett sexuellt sätt som är menat att kränka den människans sexuella självbestyämmanderätt. Det här betyder i praktiken att man inte får ”tafsa” på någon – inte ta någon på brösten, inte smätta någon på rumpan, inte röra någon mellan benen mot den personens vilja. Personen behöver inte ens protestera högt eller försvara sig för att det ska räknas som antastande. (Strafflagen 20 kap 4 §)


Man måste inte heller ha fått skador av den sexuella handlingen för att det ska räknas som sexuellt utnyttjande, det behöver alltså inte synas på kroppen eller i ens egna handlingar efteråt. Exempelvis när det gäller att göra något sexuellt mot en person som är under 16 år så räcker bara själva handlingen för att det ska kunna anses vara sexuellt utnyttjande.

Internet räknas redan sådant som en sexuellt laddad diskussion i text eller via webbkamera som en sexuell handling. Det kanske kan verka svårt att skilja mellan flirt, sexting eller nätsex och en sexuell handling som ett brott, men först och främst är det mottagarens som enligt sin sexuella självbestämmanderätt bestämmer om det är ett brott eller inte. Sedan påverkar naturligtvis mottagarens ålder (16 respektive 18 år), skillnaden i utveckling och mognad mellan de två och relationen mellan de två [Läs mer på Åldersgränser och lagparagrafer].

Det är alltid den som utför den sexuella handlingen som bär ansvaret för den.

Det betyder att den som utsätts för handlingen kan vara både villig och ovillig, det kan ske frivilligt eller under tvång, ”av kärlek” eller med våld. Det är den som utför handlingen som ska ta ansvar för att det inte kan skada eller kränka mottagaren, och då gäller bland annat också ”åldersgränserna”. Exempelvis en person under 16 år kanske på grund av utvecklingsnivå, livserfarenhet och mognad inte själv kan avgöra om relationen är hälsosam och jämlik, och själsliga skador som ånger eller osäkerhet kan genomsyra hennes fortsatta liv och kanske komma fram först långt senare. Den vuxnas ansvar minskar inte av att den unga själv tagit initiativet, är kär eller sexuellt upphetsad eller av att den vuxna inte kände till den ungas rätta ålder.