Mera att tänka på

Mera att tänka på

Den sexuella trappstegen

I de flesta kärleksförhållanden finns det sexuella med som en väsentlig bit. Och nästan alla förhållanden följer samma utvecklingskurva, vilken också kan kallas den sexuella trappstegen. De första stegen kanske handlar om att hålla hand och pussas, de följande stegen kanske om att kyssas med öppen mun och kramas nära, nästa kanske om att röra vid varandras bröst och underliv, nästa om att röra under kläderna eller utan kläder och så vidare. Ofta tar ett nytt par de här stegen tillsammans, även när den ena/båda haft tidigare förhållanden och till och med kanske haft sex med andra partners förr. De allra flesta förhållanden börjar med försiktiga beröringar och pussar, oavsett hur gammal eller erfaren man än är. Bara för att man redan ”gått långt” med en tidigare partner betyder det inte att man genast känner sig redo att gå långt med en ny partner, utan ofta behöver man känna efter vad som känns okej att göra just då och vilka steg på den sexuella trappstegen man känner sig redo för just då. Läs mer om sexualitetens olika utvecklingstrappsteg här.

Vem är redo?

Men vi går samtidigt alla igenom en personlig utveckling också, och mognar i olika takt. Det hänger delvis ihop med både den psykiska och fysiska utvecklingen under tonåren, men även med tidigare erfarenheter och sexuella kunskaper utifrån. De flesta följer ungefär samma trappsteg igen, men det beror dels på ålder och dels på möjligheter och på hur ”mogen” man känner sig. Om vi liknar det vid att flytta hemifrån, så är nog de flesta överens om att en 13-åring inte skulle klara det lika bra som en 17-åring. 13-åringen skulle inte ha hunnit få livserfarenhet, förstånd och kunskaper nog för att klara av allt från räkningar till hemlängtan. Detsamma gäller den psykiska mognaden inför sexuella handlingar - den har ännu inte kommit till en sådan nivå att 13-åringen känslomässigt, socialt och förnuftsmässigt skulle klara av sexuella upplevelser.

Då det gäller det sexuella så är det inte alls sagt att en 13-åring är fysiskt kapabel att ha sex. Puberteten räcker flera år, och både tjejer och killar utvecklas fysiskt i olika etapper. Att en kille kan få utlösning eller en tjej bröst garanterar inte att man är fysiskt redo för sex. Framförallt inte att man dessutom är psykiskt redo för det.

Min gräns och din gräns

Därför är det möjligt att två personer i ett förhållande befinner sig på helt olika utvecklingsnivåer sexuellt sett. Det behöver alltså inte ha att göra med hur gamla de två personerna är utan på deras psykiska och fysiska utvecklingsgrad samt på vilka erfarenheter de har från tidigare. Det här betyder att varje människa har sina egna gränser för vad som känns okej och för vad de själva VILL göra på grund av sexuell upphetsning just precis då. Vi tar ett exempel: en tjej kanske tycker att det är underbart och upphetsande att hångla med killen hon gillar, medan en annan tjej i samma ålder i samma livssituation kanske tycker att det är obehagligt, äckligt och att det förväntas något av henne som hon instinktivt känner att är fel för henne just då med just den partnern.

Går en person över sina gränser och gör något sexuellt som inte känns rätt för honom/henne själv, så känns det troligen obehagligt. De flesta ”känner på sig” att det är fel och det kan skada dem psykiskt. De kan uppfatta det som kränkande, som utnyttjande. Fysiskt kan det alltså till och med göra ont eller vara omöjligt. Men känslan av att ha gått för långt kan framförallt ge känslor av obehag, otrygghet, utnyttjande, utpressning, rädsla och osäkerhet.

Och DET är inte okej i ett förhållande. Även om den partner som tog initiativet kanske känner kärlek, egen sexuell upphetsning och bara menar väl, så får hen inte gå över den andra partnerns personliga gränser.

Förväntningar på varandra

Vi har alla oerhört mycket förväntningar på oss när det gäller det sexuella och vi har själva ofta förväntningar på vår partner – förväntningar som partnern inte alltid kan eller vill uppfylla. Då två personer ”har på g” eller är ihop och den ena gör sexuella saker mot den andras vilja är det att kränka den andra. Det kan till exempel handla om att en pojkvän under hångel-stunder vill röra vid flickvännens bröst, rumpa och underliv och att flickvännen inte vill det. Det är inte alls alltid som båda i ett par är helt överens om var gränserna går för den sexuella utvecklingen i förhållandet just då - och det är inte alls alltid båda är villiga till samma saker samtidigt. Det här kan bero både på den psykiska och fysiska utvecklingen som det berättas om ovan, på den sexuella utvecklingen i förhållandet och på att den ena just i den stunden inte har lust.

I många fall kan man diskutera sig fram till eller visa varandra vad som känns okej och vad som inte är det. Finns det ett förtroende i förhållandet, alltså att man känner att man kan lita på varandra, kan vara sig själv och är trygga tillsammans, så finns det bra förutsättningar om att tillsammans kunna hålla sig under bådas gränser så att ingen far illa. Man måste vara lyhörd på vad man själv känner och respektera det. Känner den ena det minsta tvivel, osäkerhet eller obehag, så ska båda backa och vänta. Man måste också vara lyhörd och ta hänsyn till vad partnern verkar känna – märker man exempelvis att hen spänner sig, inte verkar kunna vara med helhjärtat och villigt eller om partnern verkar frånvarande eller stel, så är något fel och då ska man sluta.