Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Vad är våld?

Våld kan se ut på olika sätt. Fysiskt våld kan vara allt från sparkar, slag, nyp, luggningar, knuffningar och så vidare. Psykiskt och emotionellt våld kan vara hota, skrämma, kritisera och skuldbelägga, reta, jämt tvinga att göra saker, mobba, nedvärdera och liknande. Sexuellt våld kan vara att man att man tvingas göra saker man inte är bekväm med eller som man inte vill göra, med sin kropp. Kanske till och med offentlig kränkning eller förnedring av den egna kroppen. Ekonomiskt våld kan vara att exempelvis sin partner har fullständig kontroll över ens ekonomi, man begränsar friheten och användningen av egna pengar, tvingas ta lån, tvingas betala någon annans skulder och räkningar eller förstöra något man äger…

Vad är nära relationer?

En nära relation kan vara parförhållande mellan kvinna och man, kvinna och kvinna, man och man. Det kan också vara mellan syskon, mellan föräldrar, mellan vänner eller någon annan person du är nära.

Hur kan det se ut?

Det psykiska våldet har blivit allt mer vanligare i nära relationer än det fysiska våldet. Våld i nära relationer sker mellan två individer; mottagare och våldsutövare.

Man kan vara rädd för att träffa, komma hem till, vara nära denne person. Man kanske lägger om sitt leende, spelar med och låtsas som att allt är vanligt, "allt är som det ska" och ingen får se vad som egentligen händer under ytan. Innerst inne vet man ändå att det är något som inte stämmer och man är rädd. Stämningen är spänd, det är tyst, man vågar inte vara sig själv, säga vad man tänker eller tycker för då kommer glåporden, skällsorden, svordomarna, förnedringen. Man kanske bara vill få det överstökat.

Partnern, och du själv, kanske har druckit. Man släpper på hämningarna och allt det som legat och skavt under ytan. Porslinet kanske kommer flygande, man ropar och skriker och plötsligt kommer slaget. Partnern kanske hävdar att det var ditt fel, att det var du som fick personen att göra så och att du måste förstå varför personen gjorde så som personen gjorde. Där efter känner man besvikelsen, sorgen och hopplösheten. Man börjar tvivla på sig själv, vad som har hänt och man kanske är ”för känslig”, precis som personen hade sagt. Personen har tidigare lovat att det kommer aldrig att hända igen. Personen har lovat att ändras. Kanske till och med du har lovat att ändras. Ingen förändras, det sker gång på gång.

Där efter känns allt bra igen, man känner sig kärleksfull och det känns bra att man kommit över det bråk man haft. För alla bråkar ju, eller?

Vad det egentligen är.

Om du känner igen dig i det ovanstående scenariot så är du ett offer för våld i nära relationer. Det behöver inte alltid vara ett slag eller fysiskt våld för att det ska räknas som våld. Det psykiska våldet är lika, om inte mera, sårande.

Det här är inte en hälsosam relation, tvärt om, det är en destruktiv relation. Man kan reagera på olika sätt i en sådan relation. Man till exempel förnekar att det har hänt, man bortförklarar att det har hänt eller varför det händer (hen är trött, stressad, full, mår inte bra och jag var provocerande, inte bra partner, irriterande, gjorde fel och så vidare), man beskyller någon annan för händelsen, man blir apatisk (kan prata om det som har hänt utan känslor) eller man intellektualiserar ( ”händelsen berodde på hens bakgrund, sjukdom och barndom som var problematisk och då reagerar man med följande…” vilket också berättas utan känslor med en ”akademisk” ton ). Dessa kallas försvarsmekanismer och de skyddar oss från traumatiska händelser vi utsätts för.

Det är också viktigt att veta att det är inte bara män som utför våld, utan kvinnor kan också vara våldsutövare. Bara för att man har druckit, ger det inte någon rätten till att såra en annan människa på något vis. Och inget försvarar att våldsoffret måste ta det. Det spelar ingen roll om våldsutövaren är man, kvinna, nykter, full, arg, besviken, har svår bakgrund eller något annat: DET ÄR ALDRIG OKEJ. Det spelar ingen roll hur många gånger det utlovas förändring.

Vad kan man göra?

Det första steget är att man vaknar upp och ser på sitt förhållande. Är man eller har varit rädd? Är man lycklig? Är man respekterad? Har jag mina mänskliga rättigheter? Är det så här jag vill ha det?

Om man befinner sig mitt inne i en hotsituation bör man så snabbt som möjligt avlägsna sig från den våldsamma genom att antingen springa från hemmet eller låsa in sig på ett säkert ställe. Kom ihåg att ha din telefon tillgänglig. Sen kan man ringa till polisen, nödcentralen eller socialjouren och berätta vad som händer. Det är viktigt att man berättar all information som dom begär i telefon. Sen inväntar man att de kommer dit på plats. Läs mera här om vad du kan göra för att skydda dig själv i och förebygga en våldsam situation.

Det andra steget är att vidta åtgärder. Vägra vara ett offer.

Hur svårt det än är, måste man ta itu med problemet. Man måste våga avsluta ett förhållande och/eller våga söka hjälp. Om man inte vågar göra slut i hemmet kan man göra det på en offentlig plats. Men framför allt: våga prata om saken med någon. Det kan vara ens föräldrar, ens vänner, kuratorn, skolhälsovårdaren, läraren eller någon annan vuxen. De kan sen ge det stöd som du behöver. Om det känns nödvändigt, eller du behöver speciellt stöd från utomstående, kan man ta sig till mödra- och skyddshemmet eller Avokki i bland annat Vasa.

Det tredje steget är att inse att det här är en process. Det kan komma känslovågor efteråt men med rätt professionell hjälp kan man hantera alla känslor efteråt och återgå till en fungerande vardag utan våld. Man bör ge sig själv kärlek och tid.

Telefonnummer:
Hätäkeskus/nödcentralen: 112
Socialjouren: Brådskande socialservice dygnet runt ges på Österbottens socialjournummer 06 325 2347
Mödra- och skyddshem Vasa: (06) 312 9666 LÄS ÄVEN vårt reportage om det i Decibel besöker Mödra- och skyddshemmet!
Avokki Vasa:
Stöd för kvinnor | 040 772 6078
Stöd för barn | 050 330 2394
Stöd för män | 050 330 4372

OBS! Läs mera om sexuellt våld och sexuella trakasserier under rubriken Inte-okej-sex.
OBS! Läs mera om våld inom familjen, om du som barn eller ung är utsatt för våld, vad du kan göra, hur du kan skydda dig, vad en barnskyddsanmälan egentligen innebär och så vidare på Våld inom familjen.