Laktosintolerans

Laktosintolerans

Vid laktosintolerans har man brist på enzymet laktas som behövs för att bryta ner laktos, (mjölksocker) i tunntarmen. Med en sänkt nivå av laktas kommer mjölksockret istället att hamna i tjocktarmen och där brytas ned av bakterier, vilket då kan ge upphov till smärtor, diarréer, gasbildning och uppsvälld mage. Besvären kan komma direkt efter eller upp till några timmar efter att man ätit eller druckit något som innehåller laktos.

Det finns 3 olika former av laktosintolerans;

  • Primär laktosintolerans
  • Sekundär (tillfällig) laktosintolerans
  • Medfödd laktosintolerans

Primär laktosintolerans är vanligast och beror på att kroppen bildar mindre laktas desto äldre man blir. Förmågan att efter småbarnsåren fortsätta att bilda enzymet varierar och detta bestäms av ärftliga egenskaper hos varje individ. Hos majoriteten av världens befolkning minskar laktasnivåerna från cirka 5 års ålder. Även fast förmågan att bryta ner laktos minskar mycket behöver inte alla personer få besvär. Intoleransnivån kan öka desto äldre man blir.

Tillfällig laktosintolerans kan man få om tunntarmens slemhinna skadas av någon tarmsjukdom, vilket då gör att förmågan att bilda laktas påverkas. Tarmsjukdomar kan vara obehandlad glutenintolerans, inflammationer i tarmen eller parasitinfektioner. Efter att sjukdomen behandlats och tarmen läkt kan man börja tåla laktos igen.

Medfödd laktosintolerans är mycket ovanligt och innebär att kroppen inte alls kan bilda laktas. Sjukdomen är ärftlig och upptäcks när barnet är nyfött. Har man medfödd laktosintolerans måste man oftast ha en kraftigt laktosreducerad kost hela livet.

I Finland räknar man med att ungefär 15-20% av den vuxna befolkningen är laktosintoleranta. Vissa personer som är laktosintoleranta äter laktosfattiga produkter, för vissa räcker det med att de drick laktosfattig/-fri mjölk men kan annars äta andra produkter. Då igen vissa måste hålla en strikt laktosfri kost.