Chocken

Chocken

De flesta barn och tonåringar upplever en skilsmässa, eller beskedet om skilsmässa, som en CHOCK.

Och för många barn och unga är det dessutom den första stora chocken eller krisen i livet. Det som tidigare var självklart finns plötsligt inte kvar. Dittills har livet rullat på och plötsligt serverar föräldrarna ett chockbesked, som ställer hela tillvaron på ända. Och till och med när man som barn i en familj anat att något är på gång eller om föräldrarna bråkat väldigt mycket så är det för det mesta så att just i den stund föräldrarna serverar beskedet så känns det både hemskt och förtvivlat, som en ren chock! Och det allra värsta kanske är att man som barn eller ungdom inte ens kan påverka beslutet, utan bara måste hitta något sätt att förhålla sig till det hela och att ”gilla läget”.

När de vuxna kommer så långt att de fattat beslutet att separera och berättar om vad de bestämt så har de själva redan hunnit ganska långt i sina processer.

Föräldrarna har kanske redan hunnit vara förtvivlade, sörja och söka stöd i sin omgivning innan de gör slag i saken och berättar för barnen. Skilsmässan kan naturligtvis också vara en chock för föräldrarna, eller för den ena föräldern om han/hon blir ”lämnad”, men i de allra flesta fall så har de vuxna diskuterat problemet under en viss tid och hunnit litet längre i sin bearbetning av både sorgen och chocken. Så föräldrar och barn är ofta väldigt i OTAKT i en skilsmässa, alla är litet i otakt. Vilket kan göra det jättesvårt att verkligen förstå varandra!

Tiden att vänja sig vid den nya situationen och förbereda sig inför förändringarna som ska komma är ofta väldigt KORT för barnen i familjen, åtminstone i förhållande till den tid föräldrarna har haft. Och ett beslut om skilsmässa väcker ofantligt många frågor för barn och tonåringar: Var ska jag bo? Hur ska det gå nu? Kommer mamma/pappa att klara sig? Hur ska det gå för lillebror? Hur ska det gå för mig? Bryr sig mina föräldrar verkligen om mig? Om mina föräldrar kan skiljas, vad allt kan då också hända?