Hur reda upp problemen

Hur reda upp problemen

Om man redan blivit osams då?

Det är helt normalt att bli osams med sina kompisar ibland. Det kan nästan vara nyttigt att ryka ihop någon gång. Nästan nyttigt att rensa luften och få ut gammalt groll och irritationer man burit inom sig. Men onödiga bråk är just ONÖDIGA!

Olikheter!
Alla är olika, vi tänker olika, tycker olika och har olika erfarenheter, men man kan lätt glömma bort sånt. som sagt, kompisar behöver inte alls tycka och tänka likadant. Det är ju inte säkert att bästisen tycker som du att klassfesten är viktigare än den nya Johnny Depp filmen på bio. Men det kan lika gärna gälla sådant som att du tycker att man borde bete sig på ett visst sätt i en viss situation medan hon tycker att man borde bete sig på ett helt annat sätt. Man måste kunna kompromissa, antingen dela på sig eller turas om att bestämma om det gäller världsliga saker. Gäller det känslor, åsikter, beteenden och moral, så måste man ibland bara komma överens om att inte vara överens, dvs konstatera att man tycker olika och acceptera det.

Behandla andra som du vill bli behandlad själv!
Ett gammalt talesätt, men fortsättningsvis aktuellt. Om du någon gång är osäker, tänk dig in i den andres situation. Hur skulle du vilja att dina kompisar var mot dig i en liknande situation. Mer än så, hur tror du att kompisen vill att du ska vara? Vi har olika förväntningar på varandra och olika uppfattningar om hur riktiga vänner ska bete sig och ibland blir det problem på grund av det. Att prata och förklara hur man känner och varför är den enda lösningen då. Ibland kanske man borde be om ursäkt, inte för att man själv tycker att man gjorde fel, utan för att kompisen blev ledsen!

Vad var orsaken EGENTLIGEN?

Kanske det började som en pyttegrej, något litet irritationsmoment som någon av er fräste lite för, den andra kastade något småspydigt tillbaka, den första igen svarade med något elakt och plötsligt var det fullt krig. Tänk om det berodde på något så löjligt som att någon av er (eller båda) inte hade ätit på länge eller sovit tillräckligt, egentligen var nervös för en match eller innerst inne var sur på morsan egentligen? Irritation brukar smittas, så att även om det bara är den ena som är sur, så blir dden andra det också och börjar försvara sig, anklaga tillbaka osv. Eller fanns det djupare orsaker bakom? Kanske den ena av er i tysthet eller till och med omedvetet en längre tid irriterat sig på något som den andra gjort eller sagt. Och vid minsta ursäkt så väller allt fram? Kanske era problem ligger mycket djupare, men är något som ni kan åtgärda ifall ni skulle prata om det och förklara för varandra hur ni känner? Eller är det så enkelt att ni inte längre passar ihop, har förändrats eller har växt ifrån varandra?

Snacka inte skit!
När man är upprörd eller arg på en kompis är det lätt hänt att man berättar det för andra kompisar. Kanske för att man vill få deras sympati, kanske för att man vill bekräfta för sig själv att de också tycker att man själv har rätt och kompisen fel, kanske för att man helt enkelt är upprörd och behöver berätta det för någon annan för att försöka reda upp det inom sig själv. Men dels är ert problem något som bara rör dig och din kompis och det ska stanna er emellan och ni ska själva reda ut det. Även om du berättar det för någon annan så ska du undvika att "kasta skit" på kompisen och undvika att försöka få den tredje personen att välja sida. Plus: om du snackar skit om andra signalerar du omedelbart till kompisarna att det lika gärna kunde gällt dem. Kan man snacka skit om en så kan man det om andra. Därför är det bäst att ALDRIG snacka skit om någon. Det kännetecknar inte en riktig vän.

Tjura inte!
Det spelar ingen roll vems fel det egentligen var att allt började. Ingen vänskap har blivit bättre av att någon tjurat. Avreagera dig ensam i ditt rum/på gymmet/i skogen – ring sen din kompis. Ju längre du tex inte hör av dig, desto värre kommer det att kännas och desto svårare kommer det att bli att ta kontakt igen och försöka reda ut situationen. Vissa är långsinta, men det finns en gräns för när det bara blir barnsligt, egoistiskt och tjurskalligt.

Var inte en barnrumpa och spela inte oschysst

Okej att du är arg/ledsen/sårad/upprörd/besviken eller alltihop på en gång, det är svårt att tänka klart när känslorna stormar. Men försök behålla förståndet och tänk som den smarta och mogna människa du kan vara om du bara anstränger dig lite. Undvik att göra barnsliga, elaka och själviska saker som att skrika, kasta skällsord över kompisen, dra upp saker som du vet att hon är känslig för, tala skit om henne med andra eller hämnas! TÄNK före du gör något eller säger något som du kommer att ångra. Dra ett djupt andetag förrän varje mening, så har kanske förståndet en chans att hinna stoppa dig. Ibland behövs kanske en liten paus mitt i grälet, gå undan en stund och lugna ner dig och försök samtidigt se situationen objektiv, som en tredje person eller som nedskrivet som en story. Då kanske du ser det hela tydligare och ser vad som är korrekta reaktioner och vad som är överdrivna känslor, barnslighet eller hämndbegär.

Säg förlåt!
Det är kanske det svåraste ordet att säga. Men ändå är det vänskapens (och kärlekens) viktigaste ord! Även om du inte tycker att du gjorde fel, så kan du ändå be om ursäkt för att kompisen blev ledsen. Ni kan alltså konstatera att ni tycker olika, men att ni inte vill såra varandra för det och att ni kan försöka förlåta varandra fastän ni inte accepterar den andras orsaker till grälet. Och är det så att du gjorde fel, så borde du kunna stå för det och erkänna det och be om ursäkt för det. Alla kan göra fel, till och med fastän de visste att det var fel, men det krävs mod och mognad för att kunna be om ursäkt. Men alla är ju värda en chans att bättra sig och växa som människa av läxan. Alltför ofta sätter dock stoltheten käppar i hjulet för fin vänskap; man är för stolt för att be om ursäkt, för stolt för att erkänna att man hade fel, för stolt för att vara den som först "ger sig", för stolt för att våga utsätta sig för möjligheten att den andra inte förlåter en. Men tänk på konsekvenserna av att inte få ett slut på grälet, de är nog säkert långt mycket värre. Slösa med det lilla ordet FÖRLÅT!!!

End of story

Ibland är orsakerna till kriserna och grälen inte något som man KAN göra något åt. Det händer att man inte kan förlåta varandra och inte glömma eller komma överens längre, inte lappa ihop relationen. Ibland är det bara så att förhållanden slutar illa. Vi ser det oftare när det gäller kärleksförhållanden, men det är lika sant för vänskapsförhållanden. De kan ta slut på lika dramatiska eller sorgliga vis och lämna lika blödande hjärtan efter sig. Att mista sin bästis kan till och med vara värre än att separera från en långvarig pojkvän. Men man har lika stor rätt att sörja det som var, känna sig övergiven, sviken eller arg. precis som med kärlekssorger så läker de här såren också med tiden. Och det är ändå lättare att hitta nya kompisar än nya kärlekar i sitt liv. Riktiga vänner är lika sällsynta och värdefulla som diamanter, men tack och lov finns det massor av diamanter i världen, inte bara en endaste Den Rätta.