Att rösta i val

Att rösta i val

Det första valet som baserade sig på Finlands allmänna och jämlika rösträtt var riksdagsvalet 1907. Innan dess baserade sig folkrepresentationen på indelningen i stift och rösträtten var begränsad och gällde endast en liten del av folket, till exempel fick kvinnor inte alls rösta innan 1907.

En allmän och jämlik rösträtt innebär att varje myndig medborgare har rätt att rösta och varje röstberättigad har en röst. Den ska användas personligt och man kan inte rösta för någon annans del. Det är inget måste att rösta. Enligt Finlands lag blir en person myndig som 18-åring.

Till rösträtten hör valhemligheten. Ingen får veta vilken kandidat den röstberättigade röstade på, inte ens valmyndigheterna. Valarrangemangen ska trygga valhemligheten.

Vart fjärde år förrättas riksdagsval och kommunalval. Presidentvalet ordnas med sex års och EU-valet med fem års mellanrum. I landskapet Åland förrättas egna allmänna landstings- och kommunalval vart fjärde år på annan tid än i övriga Finland. Utöver dessa val kan man ordna rådgivande statliga och kommunala folkomröstningar.

Det är tillåtet att rösta på vilken kandidat som helst i president- och EU-valet. I riksdagsvalet måste rösten läggas på en kandidat från det egna valdistriktet och i kommunalvalet på en kandidat i den egna kommunen. En anmälan om rösträtt skickas hem på posten i god tid före valet. Det går att rösta på förhand på vilket förhandsröstningsställe som helst eller på den egentliga valdagen på det ställe som anges i rösträttsanmälan.

Att rösta är varje myndig medborgares grundläggande rättighet. Rösträtten förloras endast genom att det finländska medborgarskapet sägs upp.

Det går också att rösta i församlingsvalet. Valet ordnas i november vart fjärde år och alla församlingsmedlemmar som fyllt 16 år kan rösta.

Mycket information om val: http://www.vaalit.fi/sv/index.html