Ortorexi

Ortorexi

Ortorexia nervosa är en ätstörning som innebär att du är tvångsmässigt övernyttig när det gäller mat och/eller träning.

Det har varit mycket tal om ortorexi i media den senaste tiden. Den anses vara den mest ökande ätstörningen och enligt uppgift kan så mycket som 6-7 % av nordborna lida av den (upp till 30 % inom hälsoprofessionerna). Än så länge räknas den dock inte som en egen diagnos utan hör under UNS, ”ätstörning utan närmare specifikation” eller Eating Disorder Not Otherwise Specified. Ortorexi kallas ofta ”träningsnarkomani” i folkmun, men en ortorektiker kan alltså lika gärna vara fixerad vid att äta så hälsosamt som möjligt. ”Orthos” betyder på grekiska rätt eller korrekt.

”Where the bulimic and anorectic focus on the quantity of food, the orthorexic fixates on its quality” (När bulimikern och anorektikern fokuserar på mängden mat är anorektikern fixerad på matens kvalitet) - Steven Bratman

Begreppet ortorexi myntades så sent som under slutet av 1990-talet av amerikanen Steven Bratman (se mer i källorna i gråa rutan längst ner). Med det menade han sådana personer som hade fastnat i ett tvångsmässigt ”hälsosamt” och eventuellt också fettsnålt ätande och som tränade överdrivet mycket.

Stark ökning

Idag kan man inte öppna en tidning eller gå in på ett socialt media utan att överfallas av artiklar om hur man får cancer av än det ena vanliga tillsatsämnet och hur man blir piggare av än den andra växten från regnskogen. Inte heller kan man undgå bekantas selfies från gymmet eller statusuppdateringar från sportstracker-appen om vilka rutter de sprungit. Träning och hälsosamt leverne är mer än trendigt numera; det har för många blivit en hel livsstil med värderingar som genomsyrar alla plan i deras liv. Detta gäller inte heller bara unga tjejer, som traditionellt varit överrepresenterade bland ätstörningspatienterna, utan lika gärna kan det gälla unga killar eller medelålders män och kvinnor.

Naturligtvis är det eftersträvansvärt att tänka på sin hälsa, undvika ohälsosamma saker samt röra på sig – sjukdomar som beror på övervikt och felaktig kost håller snabbt på att bli de allvarligaste och mest kostsamma för vårt samhälle. Skillnaden mellan en sund vilja att leva hälsosamt och ortorexi är dock det tvångsmässiga tänkandet. En person som håller på att utveckla eller har utvecklat ortorexi ägnar väldigt mycket tid åt att tänka på vad hen äter och på hur ”ren” maten är. Hen får dåligt samvete, till och med ångest, av att äta sådant som hen anser vara onyttigt, men kan däremot känna sig upplyft och renad på ett nästan andligt vis av en dag med fullt kontrollerad och nyttig kost. Samtidigt kan hen motionera och idrotta mycket, till och med flera gånger om dagen, och hålla noga koll på exempelvis sin energiförbränning och fettprocent (underhudsfett). Ortorektikern får även dåligt samvete om hen missar ett träningspass och kan ställa och styra med sitt liv för att få träna så mycket som möjligt, till och med så att andra delar av livet blir lidande av det (sociala umgänget, studierna, arbetet eller liknande).

”Det är inte hur mycket du tränar eller hur nyttigt du äter som avgör om du har en ätstörning, utan hur dåligt du mår om du inte följer det schema som du har satt upp” - Ätstörningar.se

Eftersom den västerländska kulturen idag förespråkar ett hälsosamt leverne som det eftersträvansvärda – det har nästan blivit något av en andlig rörelse över det hela, ”Min kropp är mitt tempel” – kan det vara svårt både för omgivningen och ortorektikern själv att se när det gått för långt. Eftersom samhället dessutom är så prestationsinriktat och utseendefixerat framstår ortorektikern lätt som både framgångsrik och duktig och hen blir ofta ytterligare uppmuntrad av avundsjuka kommentarer som ”du ser så fit och fräsch ut”.

Det finns en åsikt bland de som förespråkar renlevnad av det här slaget att själva uttrycket ortorexi endast skapats för att läkemedelsbolagen ska få en ny diagnos som kan behandlas med dyra mediciner. Ett motargument som framförts är att det redan nu är allt från gym och sportaffärer till ekologiska odlare och hälsokostbutiker som tillsammans tjänar mångmiljardbelopp på detta. Tänk bara på hur dyrt glutenfritt bröd är eller hur populär LCHF-kost har varit. Hälsotidskrifter, tv-produktioner med träningstema, personliga tränare och kostrådgivare, app-utvecklare och många fler bidrar till att förstärka trenden – och tjänar naturligtvis själva också på det. Oavsett om ortorexin kommer att införas i den psykologiska diagnosstandarden DSM eller inte, så finns det kraft i att ge ett fenomen ett namn, så att fler blir medvetna om att det finns en gräns mellan ett hälsosamt leverne och ett ”överhälsosamt” leverne som blivit ångestfyllt och för stramt kontrollerat.