Kännetecken och behandling

Kännetecken och behandling

Kännetecken

En person behöver inte känna igen sig i alla exempel eller uppleva dem starkt, men om du kan svara ja på flera av dessa bör du diskutera det med någon professionell.
  • En dag med fullt kontrollerad kost känns upplyftande och ”renande”, medan slarv eller hinder ger dåligt samvete, till och med ångest. Hen kan kämpa mot känslan av att ha blivit ”smutsig inombords”, förorenad eller förgiftad, av att ha ätit sådant som hen anser vara skadligt eller onyttigt.
  • Hen kan vara rädd för att drabbas av olika sjukdomar kopplade till oren, förorenad eller onyttig mat, men även till annat i samhället som uppgetts vara giftigt eller skadligt, så som kemikalier i kläder och skönhetsprodukter, målarfärg, matlagningskärl med mera. Hen använder och förespråkar ofta ekologiska produkter, naturkost och alternativ medicin. Hen kan medvetet eller omedvetet tro att om hen kontrollerar sin kost och livsstil, så är hen skyddad från hälsoproblem, oavsett om det är en svullen mage, cancer, hudproblem eller depression. Hen kan dock börja använda samma metod, alltså en sträng kontroll över mat och träning, för att försöka avvärja alla typer av hot och osäkerheter i livet, så som relationsproblem, andras åsikter om en själv eller känslor av skuld, skam och förlust.
  • Känslo- och beteendeförändringar som påminner om de andra ätstörningarnas. Ortorektikern ser ofta väldigt frisk och välmående ut, skillnaden ligger alltså i typen av tankar hen tänker om just mat och träning. Ju djupare personen insjuknat, desto starkare är ångesten om hen bryter mot sina egna regler, desto mer tid går åt till att upprätthålla denna livsstil och desto mer lider gamla intressen, skola/jobb och sociala umgänget av det.
  • Hen är mycket medveten om vad hens mat innehåller, läser innehållsförteckningar, studerar och lär sig om olika näringsämnen och skadliga ämnen, verkar mycket intresserad och insatt (exempelvis delar artiklar om allt från E-ämnen till vaccin på sociala medier) och kanske till och med för bok över vad hen ätit under en viss tidsrymd. Hen är inte endast medveten om kalorier utan kan även undvika exempelvis kolhydrater, mättade fetter och sockerarter.
  • Hen känner sig misslyckad och otillfredsställd om hen inte nått sina stränga mål vad beträffar träning och kost. Målen kan också vara väldigt högt satta eller till och med orealistiska i andras ögon. Största delen av glädjen och välbefinnandekänslorna från att äta eller träna ersätts med ångest.
  • Vad hen anser vara nyttigt och korrekt kan förändras på sekunder såvida hen hittar en ny omtalad diet, nya forskningsrön, en ny förebild eller andra nya influenser som hen föredrar.
  • Hen försöker nästan alltid kompensera för ett ”för stort” kaloriintag med att öka mängden träning. Hen kanske inte medvetet försöker gå ner i vikt, men ofta är det en följd av den strikta dieten och den stora mängden träning. Energiunderskott är vanligt och kan i sin tur leda till trötthet, svaghet, yrsel och minskning av muskelmassan. Hen kan få brist på olika mineraler och vitaminer, eftersom hen ofta lämnar bort allt fler födoämnen. På längre sikt kan bristsjukdomar underminera hela hälsan, till exempel lägre kroppstemperatur, hormonella störningar på grund av för liten mängd underhudsfett, oregelbunden hjärtrytm och benskörhet. Hen kan få skador beroende på överdriven träning, belastning eller bristande koncentrationsförmåga. Hen kan också bli nedstämd av energiunderskottet, till och med deprimerad, vilket hen kanske försöker motverka med mera kosttillskott eller ”mirakelväxter”. Om hen går ner i vikt kan hen försöka komma upp till sin egen idealvikt igen, men ortorexin kan alltså i värsta fall leda till allvarliga hälsoproblem.
  • Hen kan få svårt att behålla ett normalt socialt liv eftersom de inte kan äta samma mat som andra, måste träna så ofta och överlag vill ha så hård kontroll över sin vardag. Hen kanske har fyllt kalendern med aktiviteter som rör träningen eller kosten (till exempel föreläsningar eller evenemang med anknytning till den föredragna kosten eller med väldigt många träningstider) och väljer bort att umgås med vännerna istället. Hen kanske också undviker tillställningar där det bjuds på onyttigheter. I extremfall gör de sig osams med människor som inte delar deras åsikter eller är för påstridiga eller ger folk dåligt samvete för att de lever ”onyttigt” enligt hen.
  • Hen kan utveckla olika tvångsbeteenden och –tankar (jfr. Obcessive compulsive disorder), som att noggrant föra bok över energiintaget och energianvändningen (antingen i huvudet, på papper eller digitalt), utföra olika personliga ritualer kring ätandet eller ”straffa” sig själv genom ännu hårdare kontroll exempelvis om hen misslyckats eller är besviken på sig själv inom andra områden i livet.
  • En del av ortorektikerna kan uppvisa drag av anorexi eller till och med utveckla anorexi. Vissa kan använda ren och nyttig mat som ett socialt accepterat sätt att gå ner i vikt på. En del som tillfrisknar från anorexi kan dock övergå till ortorektiska beteenden istället.
  • Ortorexi kan även ha spirituella och idealistiska drag som kan locka framförallt unga eller personer som inte helt känner social tillhörighet och mening med livet. Upplevelserna kring att äta riktigt rent och hälsosamt eller att träna hårt kan påminna om andliga upplevelser. Detta kan också göra att insjuknade kan ägna mycket tid och energi åt att övertyga andra människor om livsstilens förträfflighet eller fördöma de som inte delar hens åsikter.
  • En ortorektiker väger sig förhållandevis ofta och håller koll på sina mått, vätske- och fettprocenter i kroppen och kan vara mode- och teknikintresserade när det gäller träningen.
  • De ”fiskar” ofta efter komplimanger och bekräftelse på hur friska, välmående, starka och i form de är. På sociala medier rapporterar de ofta ivrigt sina framgångar för att få gillanden och positiva kommentarer – vilket i sig kan vara beroendeframkallande och förstärkande av det redan osunda beteendet och tankemönstren. Läs mer under beroenden och missbruk. Ortorektiker kan ha en förvriden självbild, exempelvis tro att de ser mycket mer otränade eller sjukliga ut än de faktiskt gör. Alternativt har de extrema förebilder och känner besvikelse över sig själva om de inte ser ut som det egna skönhetsidealet.

Checklista

(källa Steven Bratman, http://www.orthorexia.com)

  • Har hälsosam mat blivit din huvudsakliga källa till lycka och mening i livet, även spirituellt?
  • Får din diet dig att känna dig bättre än andra människor?Påverkas dina relationer eller ditt arbete, dina vänner och familj?
  • Använder du ren mat som svärd och sköld för att avvärja ångest, inte bara för hälsoproblem utan även för andra saker i ditt liv som gör dig osäker?
  • Får mat dig att känna att du har kontroll mer än vad som egentligen är vettigt?
  • Måste du kontrollera din föda och följa en allt strängare diet för att få samma kick av det som förr?
  • Om du bryter mot dina egna regler för vad som är acceptabelt, känner du dig då tvungen att rena dig själv på något vis?
  • Har ditt intresse av hälsosam kost växt över alla gränser och blivit ett slags ”hjärn-parasit” (översatt från ”brain parasite”) som mera kontrollerar ditt liv än hjälper dig att nå dina mål?
Här finns ett test du kan ta för att se ifall du har ortorexi:

http://www.psykologitest.se/ortorexi.php

Behandling:

Det finns inte någon känd och väletablerad behandlingsform för just ortorexi, men många av behandlingsformerna för andra ätstörningar fungerar för ortorektiker. Oftast kan ortorexi behandlas framgångsrikt med olika former av samtalsterapi i kombination med kostrådgivning och eventuellt medicinering. För de personer som tränar mycket behövs träningsreglering.