Att pröva på droger

Att pröva på droger

Det finns många orsaker till varför en person besluter sig för att pröva på ett rusmedel. Det kan till exempel handla om nyfikenhet, uppror, försök att hävda sig, en situation där andra också prövar eller använder eller en vilja höra till en grupp eller ungdomskultur där rusmedelsanvändning ”ingår” (typ ”alla i det här gänget dricker eller röker på”).

Sannolikheten att man ska pröva på någon illegal drog ökar om man redan har prövat eller använder tobak eller alkohol – ytterst få droganvändare börjar direkt med droger, utan den stora majoriteten har berusat sig med nikotin eller alkohol innan (se mer under rubriken Varför blir man lätt beroende av droger). Sällan börjar någon med droger alldeles på egen hand och på eget initiativ, utan man gör det tillsammans med andra.

Större delen av dem som provar på en drog en eller några enstaka gånger lämnar vid det stadiet och börjar inte använda den eller andra droger regelbundet eller blir beroende. Lite beroende på ämne, dos, personlighet, personlig kemisk uppsättning i hjärnan, livssituation och så vidare, så är det allt från en av tre till en av tio av de som prövar som börjar använda rusmedlet mera regelbundet eller blir beroende. Ungefär 10% blir beroende av det vanligaste narkotiska medlet, cannabis, medan heroin anses tillhöra de mest beroendeframkallande. Oddsen för beroende är alltså höga.

Man kan dock inte på förhand veta till vilken grupp man kommer att höra. ”Det är som att spela rysk roulette med sin framtid”. Antingen har du ”tur” och fastnar inte i användningen, eller så blir du beroende. Ingen narkoman hade faktiskt planerat att bli just narkoman, men en av verkningarna med många droger (och alkohol) är att man också får sämre omdöme och konsekvenstänkande. För de allra flesta narkomaner började det säkert också helt oskyldigt och sorglöst till exempel på en fest med kompisarna med ett bloss, en klunk eller ett piller.

Man behöver inte vara kärnfysiker för att förstå att det bästa sättet att vara säker på att inte fastna naturligtvis är att inte pröva på någon drog överhuvudtaget.

Risken att man ska fortsätta använda och fastna i ett beroende beror bland annat på om man känner att berusningen, känslorna och upplevelserna man fick av drogen tillfredsställer ett inre behov eller problem man hade – åtminstone för en stund. Då kan drogen ersätta något ”söndrigt” i människan. Tillfredsställelsen är dock konstgjord och tillfällig och löser inga problem. Snarare skapar rusmedelsanvändning problem, allt från koncentrationssvårigheter eller relationsproblem till kriminalitet eller depression.
Risken att bli beroende ökar också om man biologiskt har lättare för att bli beroende. Det här kan bero på genetiskt arv, men också på hur signalsubstanser och hormoner fungerar i hjärnan vid just det tillfället i livet. Har man nära släktingar som har olika beroenden, så ska man vara extra försiktig. Har man märkt att man blivit beroende av andra saker, som till exempel sötsaker, spel, mobilen eller cigaretter, så ska man också vara extra försiktig med att pröva på andra berusningsmedel.