Hur blir man beroende?

Hur blir man beroende?

Hjärnan är funtad så att man får en belönande och tillfredsställande känsla om man intar vissa ämnen eller gör vissa saker som är livsviktiga för den egna eller mänsklighetens överlevnad.

Hit hör till exempel mat, sex och motion. Hjärnan ser dessutom till att man minns njutningen och kopplar ihop dem med aktiviteten eller ämnet som gav den, så att man ska upprepa samma sak igen – och överleva. Därför är det bara vissa saker eller handlingar som kan göra en beroende, plus att vi alla har lite olika lätt att bli beroende.

Exempel: socker är egentligen ett snabbt sätt att få energi, så då kan man förstå varför hjärnan belönar en med njutning och lycka när man äter socker – så har det varit sedan grottmänniskornas tid. Om man kan tala om ett verkligt sockerberoende eller inte tvistar de lärde ännu om.

Det är en signalsubstans i hjärnan som heter dopamin som orsakar njutningskänslan. Men vissa ämnen, exempelvis många droger, gör så att betydligt mer dopamin än normalt frigörs i hjärnan och då blir njutningskänslan extra stark. Hjärnan styr då om hela belöningssystemet till att reagera bara på det här ämnet. Det betyder att man så småningom inte längre kan bli lycklig av eller njuta av naturliga saker och händelser, exempelvis av att vara nyförälskad eller hålla sin egen baby eller en god middag. Eftersom belöningssystemet blir allt mer bedövat ju mer man använder just det här ämnet, så känner man snart inte längre samma njutning utan att ta allt högre doser av ämnet. Man utvecklar en tolerans mot det. Till slut kan inte längre det här ämnet ge några nämnvärda lyckokänslor alls.

Abstinens

Ett av de tydligaste tecknen på att man är beroende av något är att man får abstinensbesvär när man varit utan det ämne eller handling man använder som rusmedel ett tag. Abstinensen kan komma olika snabbt beroende på ämne, tolerans och styrka, exempelvis kan en rökare känna suget efter nästa cigarett redan efter en timme och försöker hen sluta röka brukar abstinensbesvären vara som värst 1-3 dygn efter sista cigaretten.

Abstinens betyder att kroppen och hjärnan saknar drogen och kan se ut på många sätt. Man kan känna både psykisk och fysisk abstinens, alltså både ha kroppsliga besvär och känslor och tankar som kommer sig av suget efter rusmedlet – ofta känner man både och samtidigt. Det är olika hur abstinensen visar sig beroende på rusmedlet men vanliga symtom är oro, ångest, sömnlöshet, svettningar, skakningar och ibland krampanfall. Till exempel alkoholberoende kan först ge mera akuta och kortvariga abstinensbesvär, som just skakningar, men sedan kommer en annan abstinensfas som kan ta 3-6 månader, då man bland annat har svårare att tänka klart och komma ihåg saker. Beroenden som beror på substanser ger kanske mera fysiska besvär, medan beroenden som kommer sig av handlingar ger kanske mera mentala abstinenssymptom.

När du tillfredsställer beroendet så försvinner egentligen abstinenssymptomen bara tillfälligt. En del av ruset består faktiskt i den tillfälliga lättnaden från abstinensbesvären. När ruset avtar så börjar kroppen och hjärnan känna suget efter ett nytt rus, vilket gör att man ägnar sig oftare åt beroendet än vad man hade tänkt.

Alla abstinensbesvär och –sorter är dock övergående.