Vem blir beroende?

Vem blir beroende?

De flesta beroenden sägs börja från antingen en nyfikenhet och spänningslystnad, mod att pröva på eller på att man har ett inre behov som inte tillfredsställs i det vardagliga livet. Man kan exempelvis känna ångest på grund av någon annan del av livet och vilja fly från det på ett mentalt plan. Rusmedlet - substansen eller beteendet - som man försöker använda för att tillgodose behovet hjälper dock bara för ett kort tag, vilket i sig kan få en att pröva andra substanser eller använda större mängder.


När man använder rusmedel så är det för den berusande och behagliga effekt som rusmedlet ger. Olika typer av rusmedel används ofta också för att dämpa känslor och psykiskt illamående. Vi strävar alla till att må bra, både psykiskt och fysiskt, men av olika anledningar prövar vissa på kortsiktiga, konstgjorda lösningar istället för hälsosamma sådana. Den effekt som ett beroende ger såsom lugn, lycka, upphetsning eller en kort tid då man glömmer sina problem gör att man mår bra för stunden, men kan leda till att man mår ännu sämre nästa dag. Orsaken till det psykiska illamåendet försvann ju ingenstans, och ofta har man dessutom skapat sig fler problem i och med användningen av rusmedlet. Vilket ofta gör önskan att fly bort från det genom att berusa sig igen ännu större. Oavsett vilket beroende man än har så blir det ett lidande för sig själv och för de närmaste.

Fastän beroende till en del beror på ärftliga faktorer betyder det inte att alla som har till exempel en förälder med ett missbruk själv blir missbrukare. Man behöver inte heller ha släktingar med beroendeproblematik för att själv utveckla ett beroende av något. Det finns andra faktorer som sägs öka risken för att bli beroende av något, exempelvis umgängeskretsen, familjeförhållanden, utbildningsgraden och den allmänna livskvaliteten, men att man exempelvis har skilda föräldrar eller bara har en lägre yrkesexamen behöver inte alls betyda att man kommer att bli beroende av något. Man kan dock vara lite försiktig när det gäller vilka kompisar man umgås med, eftersom grupptryck, vilja att höra till, imponera på eller passa in i gruppen kan göra att man har svårt att stå emot. Om exempelvis flera i ett gäng kompisar röker på, så visar statistiken att sannolikheten genast är mycket större att de andra i gänget också ska börja.

Forskning har dock visat att om man redan en gång är eller har varit beroende av en sak, så har man ofta lättare att bli beroende av nästa, eller av flera saker. Så vet man med sig att man har tendenser att bli beroende lätt, så ska man hålla sig undan risksubstanser och riskbeteenden.

Det bästa sättet att aldrig bli beroende av något är att inte pröva.

Risken med att pröva är lite som att spela rysk roulette – du vet inte om just du kommer att bli beroende eller inte.

Hur vet man om man har ett beroende?

Oavsett vilket beroende man har så kännetecknar det att livet kretsar kring beroendet och att man lägger det högst uppe på listan man prioriterar. I värsta fall kan beroendet bli så starkt att det går före den egna hälsan eller familj och vänner.
Så här kan ett beroende kännetecknas:

  • Jag tänker mycket på mitt beroende
  • Jag har börjat smyga med det
  • Jag känner ett sug efter det
  • Jag har utvecklat tolerans, det vill säga behöver allt starkare doser/högre spelinsatser
  • Jag blir "hög" av att få ägna mig åt det
  • Jag får negativa abstinenssymptom om jag inte får ägna mig åt det
  • Det inkräktar på resten av livet, arbetet, familjen, fritiden
  • Även efter långa uppehåll trillar jag lätt dit igen