Att insjukna i bipolär sjukdom och få hjälp

Att insjukna i bipolär sjukdom och få hjälp

Sidan i korthet: Insjuknandet sker ofta första gången då man är mellan 15-30 år gammal och man räknar med att ungefär 1-2% av befolkningen riskerar att insjukna i bipolär sjukdom. Sjukdomen kan i vissa fall vara ärftlig. Väldigt stressade och tunga livshändelser kan göra att sjukdomen bryter ut första gången och de yttre påfrestningarna kan göra att man går in i en manisk eller deprimerad fas. Behandlingen består utav medicinering och psykoterapi och om det är riktigt svårt kan man behandlas på sjukhus.

Vem kan få en bipolär sjukdom?

Ungefär 1-2 % av befolkningen riskerar att insjukna i en bipolär sjukdom och den är lika vanlig bland män som kvinnor, även om männen oftare har maniska perioder och kvinnorna oftare depressiva perioder. Om man räknar med lindrigare former så stiger andelen till 5 % eller mer. Den här sjukdomen är lika vanlig i hela världen och finns i alla sociala grupper och bland alla typer av människor. Oftast insjuknar man första gången när man är mellan 15 och 30 år. Sjukdomen kan även vara genetiskt ärftlig, så vet man att det finns i släkten ska man vara uppmärksam på symptom och söka hjälp så tidigt som möjligt. Med rätt vård kan man leva symtomfri i årtionden och ha ett vanligt liv med arbete och familj, även om det är en kronisk sjukdom.

Händelser som kan utlösa sjukdomen

Ofta är det flera väldigt stressande och tunga livshändelser, kanske under flera år och framförallt i sjukdomens tidiga skede, som finns i bakgrunden. En till stressande och tung livshändelse kan då vara det som orsakar en ny sjukdomsperiod. Det gäller främst de depressiva perioderna, men också mani kan utösas av yttre påfrestning. Med tiden verkar yttre påverkan få allt mindre betydelse och sjukdomsattackerna återkommer oftast plötsligt av sig själva utan tydliga orsaker. Andra omständigheter, som personlighet, långvarig stress, fysiska sjukdomar och omgivningens sätt att reagera på en kan påverka hur sjukdomen utvecklas i långa loppet.

När ska man söka hjälp

Man ska söka vård om man misstänker att man själv eller någon annan har en bipolär sjukdom. Man kan börja med att kontakta den egna hälsovårdscentralen eller en mentalvårdscentral eller psykiatrisk mottagning i regionen. Vid depression finns det en risk för självmordsförsök eller självmord och därför behöver man ofta få övervakad vård på sjukhus, medicinering och vara sjukskriven under den tid det tar för att återhämta sig.

Behandling

Både medicinering med läkemedel och psykoterapi kan göra att humörsvängingarna och variationerna i självbilden inte blir så kraftiga. Med dessa behandlingar kanske man slipper återfall. Det är också väldigt viktigt att man förstår sina symptom och får kunskap om sin sjukdom, så att man själv kan känna igen tidiga tecken på att man håller på att bli sämre. Är besvären riktigt svåra kan man behöva vårdas på sjukhus.

Får man ingen behandling och vård så finns risken för psykoser (att man inte längre uppfattar och tolkar verkligheten på ett riktigt sätt), kroniska funktionsnedsättningar, att man inte kan fungera normalt i samhället. Risken finns också att man skadar sig själv allvarligt eller begår självmord. Med behandling kan man vara symptomfri i åratal, till och med i decennier.

Det är viktigt att man får skydd mot återfall i sjukdomen. Det kan vara

- förebyggande läkemedelsbehandling för att minska humörsvängningarna
- psykoterapi i någon form för att bearbeta tidigare upplevelser eller personliga svårigheter som kan utlösa sjukdomen
- kunskap om hur ens egen sjukdom brukar utvecklas, särskilt egna tidiga tecken på en ny episod
- stöd av familj och andra i omgivningen
- bra förmåga att kommunicera och lösa problem
-
god kontakt med behandlare

Det är mycket viktigt att den förebyggande medicinska behandlingen är individuellt anpassad och att den påbörjas så snart som möjligt efter att man har blivit sjuk. Sådan behandling får man på psykiatriska kliniker eller psykiatriska öppenvårdsmottagningar.

Svårt för anhöriga

Att leva nära en person med kraftiga humörsvängningar kan vara tungt och svårt. Anhöriga ställs ofta inför svåra överväganden då en närstående är manisk eller djupt deprimerad och tycker ofta att det är mycket påfrestande att man inte i förväg vet hur familjesituationen kommer att vara. Det blir svårt att planera gemensamma aktiviteter och framtiden överlag. Ofta får man också problem med ekonomin, bland annat på grund av slösande under de maniska perioderna och långa sjukskrivningar.

Ofta underlättar det mycket om hela familjen har god kontakt med den läkare som behandlar personen med bipolär sjukdom. Det kan vara bra att den som är sjuk, tillsammans med familj och behandlande läkare, under en frisk period kommer överens om hur man ska bete sig när den drabbade får ett återfall, vem som ska kontaktas och så vidare. Ett gott råd brukar vara att försöka vara öppen och tydlig mot varandra om när och hur man kontaktar vården.