Mera om depression

Mera om depression

Vissa skillnader mellan mäns och kvinnors depressioner

Ibland visar sig depressioner olika mellan män och kvinnor, vilket kan göra att man missar tecknen på depression hos män. Kvinnor har i regel lättare att prata om känslor och lättare att berätta när de känner sig ledsna och nedstämda. Kvinnor söker också i allmänhet snabbare vård än vad män gör. Därför brukar man upptäcka mäns och killars depression först när depressionen börjar påverka deras liv negativt, till exempel när de börjar prestera dåligt i skolan, på jobbet eller under fritidsaktiviteterna eller när det blir problem hemma. Istället för att sätta ord på känslorna kan deprimerade män i allmänhet kanske klaga på värk i kroppen, svårigheter att sova eller att koncentrera sig och kan tappa intresset för aktiviteter de tidigare tyckt om. Det är också vanligare att killar som är deprimerade börjar använda alkohol på ett destruktivt sätt.

Ofta beror just de här olika tecknen på depression på den västerländska – och österbottniska – traditionella mansrollen. Män ska inte visa att de är svaga eller mår dåligt – ”Boys don't cry”. Det gör att både killarna själva och andra inte lika lätt lägger märke till tecknen på depression. Männen talar inte lika lätt om sin nedstämdhet som kvinnorna och drar sig ofta för att söka hjälp.

Alkohol och droger gör depressionen värre

Alkohol är världens äldsta ångestlindrande ämne och har i alla tider använts som ”självmedicinering” vid ångest och depression. Speciellt i Norden - och här i Österbotten verkar det som att steget att ”ta till flaskan” när man mår psykiskt dåligt är mycket kort. Den goda känslan som man får av en lite mängd alkohol lurar en att tro att man mår bättre för stunden, men känslan går snabbt över och oftast blir ångern och ångesten så mycket större när man har baksmälla. Också för att man ofta förlorar omdömet och självkontrollen när man är full och gör saker som kan leda till bland annat farliga situationer, exempelvis om man känner sig arg eller om man är riktigt nere och har självmordstankar. Ens beteende i fyllan kan också orsaka sociala problem och kriser i ens relationer eller orsaka problem på jobbet/i skolan eller ge ekonomiska svårigheter. Risken att utveckla ett alkoholberoende är stor om man försöker dränka sina sorger och dricker av ångestlindrande skäl.

Allt det här gäller ännu mera om man försöker bedöva känslorna eller pigga upp sig med hjälp av olika droger. Vid drogmissbruk kommer också ofta andra skadliga följder, både som en direkt följd av ämnena i drogen, som psykoser eller hallucinationer, och på sikt, som ekonomiska problem och skulder, lögner och förstörda sociala relationer och kriminella handlingar.

Självskadebeteende och självmord

Idag finns det fortsättningsvis många deprimerade som inte får den hjälp de behöver, exempelvis för att de inte orkar eller vill söka hjälp. Att må psykiskt dåligt upplevs fortfarande av många som ett misslyckande och många är rädda för att stämplas som psykiskt sjuka. För närstående och andra kan det vara svårt att övertala den som behöver hjälp om att söka vård och i en del fall döljer den sjuka dessutom sitt tillstånd för andra.

Många deprimerade visar indirekt hur illa de mår genom att skada sig själva. Det kan handla om att skära sig själv, men också om exempelvis ett överdrivet användande av alkohol eller droger på ett sätt som skadar en själv eller ens liv. Vissa kan istället skada sig själva genom att agera ut, exempelvis bli våldsamma och starta gräl eller slagsmål, medvetet ha sönder saker, göra brottsliga saker eller på olika sätt ”bränna broar” i det sociala livet.

Om man är djupt deprimerad är risken för självmord stor. Vid svår depression så mycket som 10-15 gånger större än hos människor utan riskfaktorer. Alla tecken på självmordstankar ska alltid tas på största allvar och man ska söka vård direkt.

Läs mer om självskadebeteende här. (På kommande mer om självmord och -prevention)