Var och hur kan man få hjälp?

Var och hur kan man få hjälp?

Sidan i korthet: Prata med andra, familjen, vänner, släktingar om vad som har hänt och försök fortsätta att göra saker som du gjort tidigare då en kris kan svänga ens värld uppochner. Försöka göra saker som du annars upplever är roliga, även fast det kanske inte känns så roligt att göra just då. Känner man att man inte vill eller kan prata med familj eller vänner kan man vända sig till kurator eller psykolog för att få prata om vad som hänt.

Vad kan man göra själv?

Det brukar hjälpa att prata om det som hänt, och stödet man kan få av andra kan hjälpa en att komma vidare. På det här viset kan man också bearbeta krisen en liten bit i taget och kanske med många olika personer. Oavsett om det handlar om kompisar, familj och släktingar eller professionell hjälp och oavsett om det handlar om praktisk hjälp eller behov av att få prata om det som hände, så kanske man själv måste ta kontakt med exempelvis kompisar. De kanske inte alltid förstår att man behöver hjälp om man inte berättar det. Många medmänniskor kan ha mycket svårt att närma sig personer i kris, därför att de inte vet vad de ska säga eller göra. Det är ledsamt att det är så, eftersom det ju är just då vi människor behöver varandra. Så ett bra tips när DU möter människor i kris eller sorg är att våga fråga hur de har det, vad du kan göra för dem och våga stanna kvar och lyssna på deras berättelse!!!

En kris brukar ofta vända upp-och-ned på vardagen, men om man orkar är det bra att försöka fortsätta med det man brukar göra, som att gå till skolan eller jobbet - åtminstone stiga upp på mornarna i vettig tid. Motion eller en enkel promenad gör mycket för orken. Att få ett ”avslut” kan kännas viktigt, som att vara med om en ceremoni som har att göra med krisen, som en begravning, minnesstund eller till och med ett avskedskalas för kompisen som flyttar.

Andras reaktioner är betydelsefulla

Hur andra reagerar och vilket stöd man får från personer omkring sig kan ha stor betydelse för hur man själv upplever en kris. Tycker andra att det som hänt är skamligt så kanske man själv skäms eller får skuldkänslor – vilket kan göra det svårare att berätta om det man var med om och få hjälp, vilket i sin tur kan försvåra krisen. Förstår inte andra hur allvarligt man upplever krisen, så kan krisen bli värre. Har man blivit kränkt på något vis, som misshandlad, våldtagen, rånad eller mobbad eller om man känner sig skyldig till krisen, till exempel till bilolyckan eller föräldrarnas skilsmässa, blir krisen oftast svårare.

Var kan man få hjälp?

Om man vill prata med någon som inte är familj eller vän, kan man kontakta skolkuratorn eller hälsovårdscentralen. Om det behövs kan man där få hjälp att få kontakt med till exempel en psykolog eller läkare som är specialist på att hjälpa unga i kris. Även vissa församlingar har krishjälpare eller så kan man kontakta familjerådgivningsbyråer, där finns även personal som har utbildning inom sorgearbete. Händer nått väldigt svårt, exempelvis en bilolycka där ett syskon eller förälder omkommer, så finns det krisgrupper som man kan få hjälp av helst inom dom 72 första timmarna efter olyckan. Krisgruppsinfo får man oftast från sin egen hälsocentral. Att prata med någon kan ofta ge både tröst, nya insikter och hopp om framtiden.

När krisen börjar gå över

En kris brukar kunna vända upp-och-ner på mycket i livet, exempelvis vardagen eller framtidsplanerna. Den kan tvinga en att börja fundera kring det egna livet och den egna framtiden, men så småningom börjar man kunna acceptera det som hände. När man är mitt i en jobbig period kan det kännas tungt och hopplöst, men kriser kan också leda till en personlig utveckling och ge en möjligheter att lära sig något om sig själv.

Tecken på att krisen börjar gå över är att man börjar känna sig trygg igen och att den inre smärtan minskar. Man börjar känna sig i balans igen och kan umgås med andra som förut. Man kan bli glad, engagera sig i saker och tanken på framtiden känns positiv igen.