Mera om sorg

Mera om sorg

Vem har rätt att sörja?

Hur är det egentligen, finns det någon som att bara vissa har rätt att sörja? Kan man själv bestämma eller borde man veta när det är OK för att inte göra bort sig?

Det finns inget rätt eller fel då det gäller sorg eller sörjande. Alla har rätt att sörja oberoende av om man kände den som är inblandad eller inte. När en filmstjärna eller kändis dör så kan det ju nästan tyckas att ett helt land sörjer. Fast de flesta människor aldrig ens sett den personen på riktigt.

Men det är inte det som bestämmer om vi sörjer eller inte. Vi kan gråta och lida med någon i en film som råkar ut för något hemskt, eller om vi läser om något som hänt i ett annat land. Såklart är sorgen kanske mildare om vi inte varit speciellt nära den som dött, men det beror också på hurudan person vi är. Om vi är en mera emotionell person som är lite mera medkännande och kanske lite känsligare så känner vi med alla människor och djur omkring oss. Det finns ingen sorg som är den andra lik, inget som är mera rätt eller fel än det andra.

Ingen kan bestämma om just du ska få sörja en person eller inte, det bestämmer bara du, det känner du i ditt hjärta och det har ingen annan något att göra med.

När någon går bort behöver vi få sörja, det är en process som vi måste gå genom för att kunna komma över det. Om vi förtränger våra känslor och inte släpper fram dem så kan de komma upp till ytan i ett senare skede i livet och slå till ordentligt hårt. Man mår mycket bättre om man lyssnar till sitt inre och låter sina känslor komma fram.

Normalt sett så tycker folk att det är lite jobbigt att tala om döden. Man vill helst inte varken tala om den eller tänka på den. Men ändå så är det kanske det enda vi med säkerhet kan veta att kommer emot oss i livet. Förr i världen hade folk en mycket mera naturlig syn på döden.

Det kan vara svårt att veta hur man ska bete sig när något har dött. Det är kanske lättare om det är en äldre person som ändå har fått leva ett långt och fint liv. Men när en yngre person dör genom en olycka, sjukdom eller självförvållat kan det många gånger vara mycket, mycket svårare att ta till sig. Man kan inte se det naturliga i det och absolut inte vitsen av det. Men ändå så måste vi hitta nya vägar att komma vidare i livet, fast det kan kännas helt hopplöst.

Man kan ju också känna sorg över andra saker än att någon dör. Det kan vara en flytt, en skilsmässa, ett uppbrott i en kärleks relation eller vad som helst. Det finns ingen som kan säga när du får eller inte får känna sorg, det bestämmer bara du. Att sörja ska få ta den tid det behövs men det är nödvändigt för att man ska kunna gå vidare. När man sörjer bearbetar och accepterar man så småningom det som har hänt. Men man måste låta sina känslor och tankar få komma som de vill. Med tiden blir smärtan i minnena svagare, den kanske aldrig försvinner helt men man kan lättare hantera den när det har gått en tid. Hur lång tid det är frågan om kan ingen säga, det är så olika från person till person och vad som har hänt och hur nära man stått den omkomne.

Alla sörjer olika

Alla sörjer vi på olika sätt och olika länge, det måste vi respektera hos varandra. Låt andra sörja som de vill och så länge de vill och så sköter du ditt. Vissa vill gråta, andra gråter inte alls. En del vill prata om allt som hänt medan någon annan absolut inte vill prata med någon. Det finns inget rätt eller fel, alla måste få göra som det känns bäst för dem. Man kanske också sörjer på olika sätt beroende på i vilket sällskap man just då befinner sig.

Saker som kan påverka hur vi sörjer kan vara vad som hänt (såklart), vem man är/hurudan person man är, hur gammal man är, vad man har för tidigare erfarenheter, kunskaper mm Vilket stöd man får kan också inverka.

Några vanliga reaktioner på sorg:
• Koncentrationssvårigheter
• Blir lätt arg och irriterad
• Humörsvängningar, växlar mellan glad och arg
• Totalt slut i hela kroppen, utan energi
• Svårt att sova, inte utvilad fast man sovit en hel natt
• Ingen lust med något, man känner sig håglös
• Ont i kroppen, lite som träningsvärk
• Svårt att äta, man känner ingen hunger eller så tvärtom man tröstäter hela tiden

Det är också vanligt att man blir arg på den som dött, hur kunde hen lämna mig så där? Eller så kanske man känner ilska mot en läkare eller sjukvårdspersonal som inte kunde hjälpa den man saknar.

Att känna skuld är också väldigt vanligt, nästan alla kan känna någon sorts skuld på ett eller annat sätt. Man kanske tycker att man själv borde ha dött istället, varför får jag leva vidare när inte hen? Man kanske benar ut allt som hänt sista gången/gångerna man träffade de döde. Man funderar över saker man sagt eller inte sagt. Man ångrar sig och det känns hemskt då man vet att det inte går att ändra på något längre. Men man kan visst prata med den personen fast den inte sitter framför en mera, man kan visst prata ut och reda ut saker som känns outredda. Man kan förklara och berätta om sina känslor och tankar för den som dött. Det kan också vara ett skede av sorgearbetet, en sak som gör att man har lättare att acceptera och gå vidare.

Hur ska man orka vidare?

Som vi skrev tidigare, vi sörjer olika. Inget är mera rätt eller fel än det andra, alla har vi lika stor rätt att känna sorg. Det gör också att vi behöver olika saker för att komma vidare. Här följer några allmänna saker som kanske inte alls stämmer in på dig men kanske är just rätt för någon annan.

  • Oftast behöver vi ha lugn och ro, med våra tankar och känslor. Vi behöver ha tid att tänka genom det som hänt och känna efter hur det känns och hur vi ska gå vidare. Det kan kännas skönt att ha andra omkring sig, familjen, vännerna eller någon helt annan. Om vi vill prata så finns det någon där, och om vi vill vara tysta så kan det ändå kännas bättre att sitta i tysta tankar tillsammans med någon/några andra. De allra flesta tycker att det känns jobbigare att vara ensam och bära allt inom sig.
  • Vissa tycker att det hjälper när man får ventilera sina tankar och känslor med någon annan. Men kom ihåg att vi har två öron och en mun. När vi sitter tillsammans med andra som sörjer så kan det vara bättre att lyssna mellan varven än att hela tiden vara den som pratar. Det kan kännas som att ingen annan förstår en, det är helt normala känslor. Nån kanske kommer med en massa konstiga råd eller babblar nervöst. Det är oftast ett tecken på att de inte vet hur de ska vara och vad de ska säga. Man får förlåta dem.
  • Det kan vara skönt att skriva ner sina tankar. Minnen, funderingar och känslor. På det sättet kan man få bättre perspektiv på sina känslor, det är också ett sätt att bearbeta det hela. Man kan skriva till den som dött för att känna att man får sagt allt man vill.
  • Om man spänner sig och får ont i kroppen eller har svårt att kunna sova kan det hjälpa att vara ute i friska luften. Gå en långpromenad i en vacker natur kan vara som bomull för själen.
  • Sen är det också viktigt att man inte totalt gräver ner sig i sorg och bedrövelse. Det är faktiskt ok att också göra sånt som är roligt, sånt man tycker om att göra och som kanske tom kan göra så att man skrattar lite grand. Man behöver inte bara tänka på det sorgliga hela tiden. Man sörjer inte mindre för att man mellan varven kan känna glädje. Den som dött skulle inte velat att man sitter och gråter ögonen ur sig från morgon till kväll.
  • Det kan också vara så att sorgen kommer för evigt att finnas kvar som en del av ens nya liv efter en sorglig händelse. Hela ens liv kanske förändras och aldrig blir sig likt igen. Men sorgen kommer också att förändras och med tiden kommer man att ha lättare att acceptera det som hänt. Man lär sig att leva vidare trots allt som hänt. Många brukar säga att de delar in livet i före och efter en sak har hänt.
Till sist, man ska inte vara rädd för att ta kontakt till yrkesfolk om man känner att man inte orkar ta sig vidare på egen hand. Psykologer, kuratorer mfl finns till för att hjälpa då man inte klarar sig själv. De har som sin uppgift att ge stöd och kraft att man ska kunna gå vidare. Hjälpa en att hitta nya sätt att leva. Om det behövs så finns det även mediciner att ta till, det ska man inte heller vara rädd för. Om en läkare anser att man är i behov att mera hjälp än samtal, så kan man lita på dem. På våra Hjälp sidor finns både chattar och telefonjourer mm dit man kan ta kontakt.