Begravning

Begravning

Begravning i stillhet är när man bjuder in de man vill ha med på begravningen. Man kan inte förbjuda någon att komma till kyrkan men man kan välja att ha minnestunden enbart för inbjudna.

Fast man har en öppen begravning för alla så kan man välja att ha minnesstunden enbart för de närmaste. Vi öppen begravning har man en annons i tidningen med texten "som vänlig inbjudes..."

Praktiskt kring begravning och dödsfall:

En läkare ska konstatera dödsfallet och skriver ett intyg att man få begrava personen ifråga. Om man är på sjukhus så förbereds kroppen på avdelningen, kläs med mera och förs sen till kylrum. Om man dött hemma ska först polis kallas till platsen, som sedan tillkallar läkare för att konstatera att personen ifråga är död.

Det finns ingen bestämd tid för hur länge det får gå mellan dödsfallet och begravningen (obs gäller ev. Luth.församl.) Det vanliga brukar vara mellan 4-5 veckor men det kan också ske inom några dagar.

Vid kistläggningen, då den döda placeras i kistan, är det begravningsbyrån samt anhöriga som deltar. Man kan ha en stilla stund i samband med kistläggningen om man vill. Man väljer själv om man har med stängd kista eller öppen. Många gånger kan det vara en viktig del i sorgearbetet för anhöriga att ha sett och känt på den döde för att det verkligen ska sjunka in att personen dött. Man kan välja att ha egna kläder på den som dött och så får man sätta med små saker som älsklingssaker och sånt som varit viktiga för personen i kistan om man vill.

Vid kistbegravning sänks kistan ner i en grav efter begravningen. Om man väljer kremering bränns kroppen och kistan efter begravningen och askan läggs i en urna. Man har då urne nedläggning vid ett annat tillfälle.

Det är viktigt att få ett avsked, ett avslut. Om man inte får det så kan sorgen komma fram senare i livet i samband med någon annan händelse.

En begravning får vara personlig, man kan välja musik och program fritt. Men man ska nog prata med prästen om man ska ha begravningen i en kyrka. Vissa saker kanske passar bättre att ha på en minnesstund. Det finns inget som är rätt eller fel. Man får göra som det känns bäst för en själv.

Graven få man dekorera ganska fritt i Finland. Med blommor, ballonger, nallebjörnar osv.

En bra regel när man har att göra med någon som sörjer:
Man har två öron men bara en mun, man ska lyssna mera än man pratar