Hur hantera misslyckanden?

Hur hantera misslyckanden?

Så många människor går runt och är riktigt rädda för att misslyckas. Grunden till rädslan kan mycket enkelt ligga i någon gång då vi gjort nåt klåpigt. Vi kanske har lyckats tappa matbrickan i matsalen och liksom i slow motion sett när glasskärvorna spridit sig över golvet och matsalens sorl har tystnat och alla har stirrat på en och…

Eller också har vi bara fått stöd och bekräftelse och fått höra att vi är bra just när vi lyckats med något – medan misslyckanden istället har hånats. Sådana här händelser tär mycket på självkänslan och förstärker ytterligare vår rädsla för motgångar och vi blir helt enkelt livrädda för att misslyckas. Vi blir livrädda för pinsamhetskänslan och drar oss undan alla situationer där det finns risk för misslyckande.

Det här kan göra att vi istället bara gör sånt som är tryggt, sånt vi känner till för att vi gjort det tusen gånger förr. Vi fastnar i vår lilla låda av trygghet och vågar inte ta ens ett litet steg utanför komfortzonen (Läs mer i Push your comfort zone). Och visst kan det fungera – men livet blir ganska lätt tråkigt i längden om vi inte vågar anta utmaningar på grund av rädslan för att misslyckas.

Det lönar sig att minnas att misslyckande är en del av livet. Vi kan inte leva som vi vill utan att det någon gång går snett. Dessutom är det ju faktiskt så att vi inte kan lära oss något utan att göra några snedsteg. Bakom framgångar ligger många timmars arbete, mycket slit och felberäkningar. Walt Disney t.ex., typen bakom Disneyfilmerna, fick först höra att han ”saknade fantasi och hade inga bra idéer” – och det är bara en av världens mest kända personer som först fått nej.

Liksom med de flesta andra rädslor är den allra bästa lösningen att utsätta sig för det som skrämmer en. Även om det känns rentav omöjligt att ställa sig upp framför klassen och hålla föredrag så är det faktiskt så att det börjar kännas bättre ju mer man gör det. Det kommer inte att hända direkt, men det kommer att hända.

Så att du inte fastnar i samma beteende eller gräver ner dig i misslyckandet och aldrig provar igen är det alltid bra att tänka på det som hänt. En konkret övning som du kan göra efter att du gjort något som inte gått så bra eller som du fått kritik för:

1. Räkna upp tre saker som gick bra (trots allt)
2. Räkna upp tre saker som hade kunnat gå bättre
3. Fundera: nå, hur kan jag göra det bättre då?

(Kolla källan till tipsen och läs mer här)

Sedan: hitta något område/aktivitet/sysselsättning som du gillar som du övar dig inom. Kreativitet kan ju användas till så ofantligt många olika saker, så det är svårt för oss att tipsa om till exempel en smyckeskurs eller shaman-utbildning eller amatörteaterrevy. Vad skulle du vilja ha bättre fantasi och mer kreativitet inom? Vill du bli bättre på att hitta på något att skriva uppsats om på moddetimmen eller vill du utveckla din humor för att bli populär hos kompisarna?

Försök alltså hitta en grej som du övar dig på. Ett område där du tillåter dig själv att vara kreativ och misslyckas eller halvlyckas, som du orkar hålla på med även då det inte går så bra som du vill, där du får vara dig själv och kan låta fantasin flöda fritt utan att t.ex. vilja imponera på någon annan. Det får dessutom gärna vara något som det inte är så svårt att sätta igång med, som du inte måste vänta länge på, som inte kostar mycket, som inte är beroende av andra människors närvaro... typ handarbete, för det kan du göra nästan närsomhelst för en billig peng och ingen behöver se resultatet om du inte vill. En "hobby" brukar dessutom leda till nästa hobby och underlätta kreativitetsflödet där, så om du först exempelvis börjar sjunga i kör är det kanske lättare sedan att börja skriva egna låtar eller om du först övar dig på att hitta på saker att rita, så kan det bli enklare sedan att hitta på saker att skriva om.

Tips: Tänk tillbaka på lektioner i skolan eller temadagar ni haft där ni fått pröva på olika sporter, handarbetstekniker, konstmaterial, träffat människor från olika föreningar och så vidare. Fanns det där något du då tyckte "oj det här var kul, det här skulle jag vilja göra mera eller fler gånger!"? Eller återta någon gammal hobby som du hade när du var yngre.

Din största fiende här är ändå du själv. Du är det största hindret för fantasin och kreativiteten. "Nee, det här blev inte nå bra/roligt/intressant/fint... Jag är så dålig... Det blir aldrig bra när jag gör något..." I ett nummer av tidningen Modern Psykologi här i vintras, så talade de om en kille (Timothy Gallwey, The inner game of tennis) som med hjälp av tennis hittat på att vi alla inom oss liksom har två personer. "JAG talar med MIG SJÄLV". Den ena, Själv 1, är kritisk och attackerande medan Själv 2 är den som faktiskt utför det kreativa, typ slår ett slag med tennisracketen. Själv 1 klagar "Håll i så där nu!" och säger sedan "Du din klumpiga idiot!" och kan inte lita på att Själv 2 kan utföra något alls på egen hand. Ingen blir glad av att få kritik och ingen lär sig bättre av det, men själva är vi våra värsta kritiker inne i hjärnan. Så lova dig själv att inte hacka på dig själv när du övar dig på att vara kreativ och fantasifull. Allt duger och allt är bra och det är processen som är det viktiga, inte resultatet! Låt kreativiteten bokstavligen flöda, dvs stoppa inte upp den hela tiden genom att klaga på dig själv eller på det du gjort. Föreställ dig att du ska teckna en teckning: varje gång du drar ett streck fel, så bara kastar du pappret upp i luften, drar fram nästa papper innan du ens hinner tänka och fortsätter rita, utan att haka upp dig, bara fortsätt!

Kom ihåg att det sist och slutligen är väldigt normalt att tycka att misslyckanden är jobbiga - men undvik dem trots allt inte. Stig ut ut boxen!

(...Och läs våra tips för bättre självkänsla hääär)

*Komfortzonen i ditt liv är det som är bekant och tryggt, det som du redan kan och vet, sånt som du inte behöver fundera desto mera över eller oroa dig inför.