Terveydenhoitaja Diana Vastaa
Hej igen!
Det jag menar är att det vi idag vet är att 60% av autism är genetiskt, alltså personen har autism redan från födseln och att det pga genetik redan var bestämt att det skulle vara så.
Sedan den 40% forskarna ännu inte vet vad som är orsaken till att personen blir autistisk som har annan orsak än gener. Den 40% ska då troligtvis orsakas av faktorer som inverkar redan i fosterstadiet -alltså under hela graviditeten. Jag har inte hittat någonstans i text att utlösande faktorer kan uppstå efter fosterlivet. Den infon jag hittat är att forskarna ännu inte vet vad de 40% är. Så med den kunskap vi har idag så har personen som får sin diagnos fötts med den.
Angående vuxna som får sin diagnos så har symtomen förmodligen alltid funnits där, men personen har haft så pass lindriga symtom så man har inte fångat upp dessa i skolan eller inom skolhälsovården. Sedan då livet ändras mycket, som exvis vid studier på högre nivå eller miljöbyte kan man se dessa symtom som just symtom och inte som personlighetsdrag som man sett det som tidigare. Det kan också vara så att de symtom man kan se är just t ex depression eller OCD och sedan då man gör en kartläggning, eller i samtal, så noterar den professionella att man bör göra tester för att se om det kan vara frågan om t ex AST. Personen själv kan också misstänka AST och söker svar via skolhälsovården, bashälsovården eller mentalhälsan.
De flesta får sin diagnos någon gång mellan 8 och 11 år, nu är det ju skillnad på symtom och svårighetsgrad i de olika AST-diagnoserna så åldern skiljer sig mellan dessa olika diagnoser.
De flesta som får sin diagnos som vuxen är av kvinnligt kön. Anledningen till det sistnämnda hör troligtvis under genusvetenskap, vilket i sig är otroligt intressant!
hälsningar, Diana
Kommentit
Kukaan ei ole vielä kommentoinut tätä sivua.
Lähetä kommenttisi