vad tycker vuxna ( inte föräldrar) om då ungdomar vågar öppna upp sig och berätta om jobbiga saker? Jag är själv en person som alltid haft bra relation till föräldrarna och berättat och diskuterat kring allt som har hänt, allt från stora saker till små. Som ungdom får man ett annat perspektiv då en vuxen ger sin syn på ett problem och jag antar att det är därför som jag också berättar saker som är problem till vuxna, typ som kollegorna på jobbet. Min fråga är alltså om vuxna uppskattar att en 20 åring vågar öppna upp sig för dem, eller om de anser att detta inte är deras problem och att jag är som en öppen dagbok. Samtidigt så verkar det som de verkligen uppskattar att jag är ärlig och vågar prata problem. Det är ju dessutom inte jag som börjar prata vad som hänt utan oftast de som frågar saker kring mig som leder in på spåren så att säga...
Ungdomsinformatör Kix svarar
Hejsan!
Tack för en bra fråga :)
Det här är lite individuellt tror jag beroende på om man överlag är en människa som är bekväm socialt med andra människor – oavsett ålder. Men om du känner att personen som du berättar saker åt lyssnar, så då är de antagligen också bekväma med det :) Speciellt om det är de som ställer frågor! Det är ju nog ett tecken på att de är intresserade av att också lyssna på svaren.
Om personen man pratar med verkar besvärad kanske man behöver backa tillbaka lite, men sånt märker man ju oftast nog i och med att de typ snabbt byter samtalsämnen, inte vill se en i ögonen, eller allmänt är undvikande.
Generellt så skulle jag nog säga att vuxna tycker om när unga kan berätta saker åt dem. Det är ju ett väldigt fint förtroende att få! Själv blir jag väldigt smickrad om någon känner tillräckligt med tilltro till mig för att våga berätta om sådant som de går runt och tänker på. Så sålänge du känner att personen du berättar saker till är en trygg person – så absolut kan du fortsätta. Det är ju överlag jättebra att våga prata om saker, och fint när man kan få någon annans perspektiv. Det som är bra med om man vågar prata om sånt man känner med människor som är äldre än en själv är ju att de också har ett annat livsperspektiv av att ha levt lite längre, precis som du också nämner. Och att få dela med sig av sina livskunskaper är nåt som många gärna gör, eftersom det kan ge en själv en känsla av att man har ett syfte.
Ofta är det också så, att ju vuxnare man blir desto mera märker man att livet är lättare om man är ärlig med vad man känner och tycker. Så jag tror att det även kan ses som en mogen grej av dig, att du kan berätta när det är nåt.
Ha det bra!
Kram, Kix
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar