Måendet

27.09.2022
Hej decibel snälla hjälp me nu vill ha na bra svar att ja mår rikti skit å har skit mycki självmordstankar å vill skära me å hatar min kropp å sånde men våg int berött åt nan ba att åt min egna kaveri fö har prata me kurator å psykologen men hat int sagt na om he fö med skit tå ja tala me ti Blomman
kix

Ungdomsinformatör Kix svarar

04.10.2022

Hej fina du!

Tack för att du skrev in. Ursäkta att det tagit någon dag innan du fått svar, det har varit mycket på gång här hos oss på sistone i och med att vi har anställt en ny person. Hoppas att du hittar tillbaka hit till din fråga trots detta!

Det är modigt och fint av dig att våga öppna dig om ett ämne som kan kännas svårt att prata om. Men det är genom att prata om saker som det blir bättre! När man mår dåligt så kan det vara svårt att på egen hand se någon väg framåt, för att så gott som all energi går åt till att bara orka vardagen och försöka överleva. Det finns helt enkelt inte mycket energi till nåt ”extra” när man mår dåligt. Då behöver man andra människor, vi människor är flockdjur och vi behöver varandra.
Att säga sina tankar högt är terapeutisk bara i sig för att man får det ut ur sig en stund, så att det inte bara snurrar runt och runt i hjärnan. Men sen är det också värdefullt att få bolla sina tankar med någon annan, att få höra ett annat perspektiv på den situation som man själv är i. För som jag sa, när man mår dåligt så kan man också vara ganska låst i sina tankar, och det kan vara svårt att själv riktigt se vilka vägar ut det finns. Det är då som man kan börja få självmordstankar, för att det kan börja kännas som en lösning – fastän det finns mycket bättre lösningar.

Självmordstankar kan vara riktigt läskiga att ha. Men de är faktiskt vanligare än vad man tror, det är bara det att folk sällan pratar så öppet om det. Du ska inte skämmas över att du har såna tankar just nu, utan istället prata med någon om det. Sällan handlar det sådär egeeeentligen om att man på riktigt vill dö – utan oftare, när man riktigt tänker djupare på det, så handlar det om att man inte vill leva på *samma sätt* som man lever nu. För ifall det fanns ett bättre alternativ så skulle man ju nog hellre vilja leva vidare – i det bättre alternativet. Så ge dig själv chansen att hitta det bättre alternativet, genom att söka utomstående hjälp!

Människor som jobbar professionellt med mental hälsa ska kunna hantera det ifall någon berättar om att de har självmordstankar. Det ingår när man studerar till att jobba med sånt. Så du behöver inte vara rädd för att det skulle vara ”för mycket” att säga det, exempelvis till kuratorn, eller ifall du väljer att boka en tid till en psykiatrisk sjuksköterska på ditt lokala HVC. Ifall du inte riktigt vet hur du ska berätta hur dåligt du mår, så kanske du kan visa dem den här frågan som du skickade in till Decibel, och säga att ”det här vill jag ha hjälp med”. Du behöver inte tänka att du måste veta exakt vad du ska säga på förhand, utan det är också deras jobb att hjälpa dig prata, bara du börjar på.

Försök inte att bära allt det tunga själv, oavsett vad det är man bär, om det så är tunga stenar eller känslor, så är det lättare om man har andra människor vid sin sida.

Det finns så mycket fint du kommer att uppleva ännu i ditt liv, jag lovar! Bara du orkar genom den här tunga perioden så kommer det komma dagar i ditt liv när du ser tillbaka på dig själv såsom det är nu, har medlidande med dig själv, men också tackar dig själv för att du orkade, eftersom allt sen blev annorlunda.

Du är så ung ännu, så du har inte hunnit få perspektiv om hur mycket som kan ändras med tid. Jag har också haft svåra perioder i mitt liv, och i stunder har det känts som att ”vad är det för vits”, men ju äldre jag blir desto bättre blir det, och man lär sig så småningom att ha mera tålamod också med de sämre stunderna, för de går över. Det är lite som när du står och ser på en molnig himmel, där molnen är dina tunga känslor och tankar – men himlen finns alltid kvar bakom molnen fast du inte ser den, den far ingenstans. Du, allt det som är fint med dig, och din framtid finns där fortfarande, även fast det i stunden inte känns bra.

Så jag upprepar – ge din framtid en till chans, gå och prata med någon – om det så är kuratorn, någon på hälsovårdsstationen, en förälder, en ungdomsuppsökare, eller någon annan vuxen.

Ifall du känner att du inte är helt redo för det ännu så kan du också chatta anonymt på Ärligt Talat. Där har de psykolog och handledare.

Önskar dig allt gott <3

Kram, Kix

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hejsan, jag är en tjej på 14 år/09. Jag mår inte bra alls och skulle vilja ha chatterapi. Dock är jag antingen för ung eller så kostar det eller så behöver föräldrarna veta. Jag har inte så bra relati...
Läs mera

Jag kan inte prata om mina känslor alls fö jag tycker de låter så fel och blir så akward. Jag har varit tillsammans med en kille i ca 1.5 månader å har inte sagt att jag älskar honom (Han har inte sag...
Läs mera

Jag har ny cylinder kolv och tändstift. Och jag får bensin till förgasaren men inte cylindern (tändstiftet är snus torr) och jag har tvättat förgasaren och membranen är i skick. Jag misstänker att det...
Läs mera

Jag vet int varför men det känns som att ja sku måst vara bättre en alla andra. Jag blir typ avundsjuk elr nå när nån e bättre en jag på något eller om de vet någå ja int vet. Int säger na nåt men ja ...
Läs mera