flytt

Hej Momarorikoko!

Att flytta känns oftast ganska stort, och klart att det är en stor förändring i livet. Alla reagerar vi olika på det och ingen flytt är lik någon annan flytt. Men det finns inget rätt och fel här, det finns ingen "rätt" känsla och ingen kan säga åt dig hur du "borde" känna. Bara du själv kan veta hur du känner inför den här flytten och bara du kan påverka det.

Som sagt, så är det alltid en stor grej att flytta på sitt hem. Men just den här gången har du den stora fördelen att du redan känner både Kaskö och en del människor där från förr. Du flyttar inte till en helt ny, okänd ort, där du skulle vara tvungen att lära känna allt från skolbyggnaden till klasskompisar helt från början. Till exempel de personer som gick på din klass när du bodde där förra gången finns ju kvar, och det är i den klassen du kommer att gå igen, eller hur? Det är svårt att veta på förhand om det kommer att kännas som om du knappt varit borta alls eller om det ändå känns nytt och ovant eller något mittemellan. Förra gången du flyttade var det kanske tungt bland annat för att du inte kände någon eller kände till byn? Och människan lär sig alltid av sina erfarenheter, så kanske du gissar nu att det kommer att vara lika tungt igen, kännas på samma sätt. Men förhoppningsvis känns det istället lättare och bättre nu när du flyttar tillbaka istället för att flytta bort!

När man står inför och sedan går igenom en förändring är det bra att prata med andra om det. Håller man sina tankar och känslor för sig själv, så känns de snart både tyngre och jobbigare än om man får dela dem med någon annan. Sedan kan det också kännas bättre att börja bekanta sig med stället och huset dit man ska flytta och de gamla kompisarna igen, liksom smaka på det igen före själva flyttdagen. Chatta med gamla klasskompisar, hälsa på dem, far ut och kör med en förälder/föräldrarna runt stan, kolla ifall du skulle få komma på besök till skolan igen innan du ska gå första dagen där... Om det känns svårt att lämna de nya kompisarna i Lappfjärd, så kom överens på förhand om att hålla kontakten med dem. Inte bara ett löst och luddigt "vi hörs", utan skapa chattgrupper med dem, boka in träffar med dem, gör upp planer på saker ni kan göra tillsammans och annat konkret. Ni kommer inte att bo på varsin sida av jordklotet, men samtidigt kommer du inte att vara en del av deras liv på samma sätt längre, så det behöver du förbereda dig för. Ni kommer att ses i högstadiet igen, och ett år går snabbt.

Lycka till med flytten <3

Hälsar Liselott