Va e fel?

20.10.2020
Hej...
Är 14 årig tjej gillar någon jättemycket men det kommer aldrig bli nått för då ja erkände att jag gillade honom svarade han inte (jag vet att han sitt det). Jag har gillat honom länge i snart 5 år. Jag är väldigt ledsen över det. Jag sover väldigt dåligt och är aldrig hungig, jag orkar inte leva skulle dö om ingen skulle bli ledsen. Jag undrar om det kan bero på att jag e ledsen över att jag inte får vara med honom eller att jag är deprimerad, nu blev det här konstigt med det jag menar är att kan jag bli såhär ledsen över att jag inte får vara med honom så att jag inte kan sova, orkar inte leva, kan int äta eller beror det på att jag har depression?
Jag har en till fråga.
Ibland får jag panik om jag till exempel tänker på nå som gör mig ledsen så får jag panik helt plötsligt och så mår jag illa och så får jag svårt att andas. Det började typ för en vecka sen och det har bara hänt några gånger. Det jag undrar är vad det kan vara för nå?
Jag har mått såhär nu i kanske nån månad typ 1 och en halv, jag vet int vad ja har för fel så skulle ni kunna hjälpa mig och säga vad det skulle kunna vara i alla fall. Jag har tänkt att det är för att jag e så ledsen över att jag inte får vara med den jag gillar men de känns lite som att man inte kan vara SÅHÄR ledsen över det.
kix

Ungdomsinformatör Kix svarar

23.10.2020

Hej!

Tack för din fråga. Det låter som att du tänker och känner väldigt tunga saker. Jag tror att jag har svarat åt dig innan också, det är bra att du skrev in igen.

Först och främst vill jag säga att det kommer bli annorlunda, och det kommer bli bättre <3 Fast det kanske inte känns så just nu, och det är en klen tröst att jag säger det, men kämpa och håll ut!

Det skulle säkert vara jättebra om du fick prata om dina känslor med en professionell utomstående. Att få sitt hjärta krossat av obesvarad kärlek kan vara jättetungt, oavsett ålder, och du har rätten att sörja det. Det låter nog lite nu också som att du faktiskt kanske håller på att utveckla någon typ av depression. Det kan hända att det helt enkelt har varit lite för mycket på en gång på sistone, då kan det hända att man inte hinner med att smälta alla tankarna och känslorna, och det kan ta sig som psykiska besvär.

Det du beskriver när du får panik och får svårt att andas låter lite som att det kunde vara vad som kallas för en panikångestattack. Det är i sig inte farligt, men kan vara mycket obehagligt när man får det. Man kan få svårt att andas, hjärtat kan bulta, man kan börja må illa, bli yr, och känna panik som att något är fel, utan att det kanske riktigt egentligen har hänt nåt. Men det är jättebra att du har märkt av att du börjat få det här, för ju tidigare du går till nån som kan hjälpa dig, desto fortare kan du få hjälp med att få det att sluta! Du behöver inte känna att du är konstig eller skämmas eller nåt för att söka hjälp för det här, det är en ganska vanligt förekommande sak. Jag har själv också upplevt det här, och vet att det går att få under kontroll! Du kan fast gå till kuratorn eller skolhälsovårdaren så hjälper de dig vidare med saken! Det går också att boka en tid till närmaste HVC om du känner dig bekvämare med det.

Om du får en sån här attack igen och du börjar känna panik så försök att fokusera på att försöka lugna din andning och ta djupa långsamma andetag. Tillåt dig själv att sitta med känslan en stund och observera den – först blir det kanske värre – men det lugnar alltid ner sig, och ofta ganska snabbt! Det som kan göra det värre är rädslan för rädslan självt, om vi säger så. Man talar ibland om ångest som att det är ”rädslans broder”, de två känslorna är nämligen ganska nära besläktade. Man känner sig ofta rätt rädd medan man har ångest. Och då kan börja bli rädd för att börja känna sig så rädd. Och då blir det ju värre, för att man blir rädd hela tiden. Så det är bättre att våga närma sig den där känslan och sitta med den när den kommer, och lära sig själv att det också kommer att gå över, och fast det känns jätteobehagligt så är det inget farligt. När man får en attack kan det vara bra att försöka grunda sig genom sina sinnen, titta sig runt i det rummet man är och beskriva omgivningen för sig själv – vilka färger ser jag, vilka saker är mjuka, vilka former finns det, hur känns det att sitta på stolen jag sitter, vilka ljud hör jag, finns här några dofter, och så vidare. Att försöka att bara existera i nuet tills känslan gått om.

Jag tycker själv det kan hjälpa att titta på en fyrkantig form. De finns i alla rum, dörrar, fönster, tavlor, och så vidare. Du tittar på ett hörn av fyrkanten och andas in ett djupt andetag medan du räknar till fyra. Sen tittar du på nästa hörn, och håller andan medan du räknar till fyra. Nästa hörn – andas ut medan du räknar till fyra. Nästa hörn – håll andan igen, räkna till fyra. Och så håller du på sådär, andas in och ut medan du räknar till fyra och håll andan emellan dem, medan din blick rör sig kring fyrkanten.

Hoppas det här hjälper och att du börjar känna dig bättre snart! Men som sagt, sök gärna hjälp, ju tidigare du får hjälp desto lättare är det att lära sig hantera de här känslorna :)

Många kramar, Kix

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej decibel!

Jag har varit tillsammans med min pojkvän i mer än ett år. Vi har haft det bra och har roligt tillsammans, det märks tydligt att han gillar mig jättemycket. Men nu de senaste två månad...
Läs mera

Hej!
Jag har ett problem. Ett ganska stort problem. Jag är kär i samma kille som en nära vän. Ingen vet om det. Inte han, inte min vän, inte någon av mina bästa vänner. Ingen. Men jag fick veta att k...
Läs mera

Hej, det är igen jag.
Läs mera

Hej! Jag har ett litet problem jag vet inte vem jag gillar. Det finns två killar som jag typ gillar. Men ända är att jag gillar inte dem på samma gång utom ena killen gillar jag alltid när det är nära...
Läs mera