Säkerhet

Hej S!

Fråga hyresvärden bara! Förhoppningsvis kan han investera i ett titthål och en säkerhetskedja innanför dörren - men det kan också hända att han tycker att det är onödigt jobb eller onödigt dyrt. Annars kan du be om tillstånd att få göra det själv, åtminstone sätta in en kedja. Att få ett skriftligt tillstånd är alltid bra, så skriv en e-post om du har hans adress och han läser sin e-post.

Vi kan inte låta bli att prata lite om säkerhetskänslor och rädsla överlag också, fastän det inte var det du frågade om. Ursäkta på förhand om det här inte alls är något du vill höra, eller om vi gör en stor sak av ingenting nu:

Att vara rädd och känna sig otrygg är ju ändå en subjektiv känsla. Är man väldigt långt in i sin rädsla och liksom "bejakar" den, så kan det ju hända att inga säkerhetsanordningar i världen får en att känna sig tryggare. Vi förstår absolut att det känns nervöst att flytta hemifrån till en okänd lägenhet. Den första nervositeten, osäkerheten och otryggheten i den nya lägenheten kanske går över av sig själv så småningom. Vi förstår också absolut att vissa människor är lite mer räddhågsna till naturen. Det är inte heller bra att pressa sig själv att vara modig och orädd för mycket heller. Men kanske kunde du fundera lite på hur du kan få dig att känna dig tryggare och mindre rädd. Inte bara "ytliga" saker som dörrkedjor, att bli bekant med folk i samma hus, att ha en deal om att få ringa någon familjemedlem eller vän när det känns tufft, inreda så att man verkligen känner sig mysig och tillfreds i sin egen lya osv. Utan mera "inre" grejer, som grundtrygghet och självkänsla?

Ju tryggare man är inuti sig själv, desto mindre bryr man sig om skräckhistorier och allt ont som kan hända och desto mer kan man lita på att inget ont kommer att hända - och att om något ont skulle hända så kan man ändå klara sig igenom det. Att börja studera på ny ort brukar nog i allmänhet göra att självförtroendet växer och att man utvecklas som människa av alla de nya saker man tar sig an och klarar sig igenom. Oerfarenheten och okunnigheten är också en fiende, som att aldrig ha betalat räkningar själv, aldrig ha gått ner i en tvättstuga ensam eller aldrig ha farit på fest utan att känna någon. Vissa sådana saker kan man med fördel faktiskt öva sig på och testa sig själv med i trygga förhållanden. Se det som att varje liten sak du klarar av själv gör att du växer en mental centimeter till. Man kan inte gå genom livet och hålla någon i handen, men man kanske inte behöver släppa taget med en gång och klara sig helt och hållet ensam. Öva lite på att övervinna sådant du är rädd för, med babysteps :)

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Lena