Svar till Kix

20.10.2021
Hej Kix!
Vill bara skriva av mig lite här med tankar kring ditt svar från förra inlägget.
Angående det med kontrollbehoven/försäkringar som jag tog upp: Tack för svaret du gav, det var ett mycket bra exempel du gav. Förstod direkt det du menade. Ja, det är lite obekvämt när känslan att behöva rådfråga kommer och oron känns i kroppen om tankar man har, speciellt nära anhöriga som jag frågat många gånger om. Min mamma och syster har hjälpt mig läsa igenom dessa studier angående äldre fäder, och de har förklarat för mig allt. De förstår vad som står där och jag ska även lita på dom. Jag hade till en början detta behovet om att rådfråga dom för att jag ville se om dom verkligen förstod det svar jag sökte efter, detaljerade frågor angående allt som rör detta med äldre pappaålder. De fick förklara för mig flera gånger när jag frågade och svaret var oftast densamma. De sa åt mig att jobba på detta med att minska kontrollbehovet och att det började blir jobbigt för dom. När jag tog kontakt med terapeuten gav hon mig rådet som jag följer, och även ditt som du gav. Så jag jobbar på det. Och när detta går över med att behöva rådfråga, så lär ju rädslan och oron försvinna.

Jag förstår att människans psyke är ett komplicerat ämne att studera om, det finns nog många teorier och studier som man vill ta reda på om det finns någon koppling, vissa kan man bevisa och andra inte, i det här fallet ville man se om mannens spermakvalitet försämras och där det finns teori om mutationer som uppstår i samband med detta. Och att vissa av dom skulle kunna ge upphov till olika psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser. Men i själva verket så kom man till slutsatsen att man inte kan bevisa, så som jag förklarade i den förra inlägget. Och att det handlade om andra saker som samverkade med varandra. Så de ju jätteskönt för min del. Det är ju också mer vanligare att skaffa barn när man är högre upp i åldrarna, så de nog därför man vill kolla mer på den saken.
Forskning ska ju upprepas och granskas, man ska ”bygga på” från ena till den andra studien så att man kan få fram ett bevis. Men i det här fallet, under 20 år av forskning, så har man kommit fram till att det bara är spekulationer, och ingen bevis kan framläggas. Och att det hör förmodligen till andra saker som samverkar till en psykiatrisk sjukdom. Läste förr på olika chatt forum där det dök upp sånnahär grejer med forskning som säger det ena och det andra. Många där verkar ha en fel uppfattning om det dom läst och studerat om och det är även där något jag undviker att läsa. Du sa att i din utbildning tog man inte upp detta med äldre pappaålder, vilket skulle förklara till att situationen kring forskningen är som det är. Man går ju inte ut med något och lär ut till andra om det inte är bevisat, och om det heller inte går att bevisa. Man ska ha rätt information om vad som gäller och vad som är sant. Vilket jag förmodar är viktigt när det kommer till att studera psykologi. Min terapeut har också studerat som socionom och är legitimerad terapeut. Har även hon magisterexamen.

När det kommer till det med att jag mått dåligt över att slösat bort så mycket tid på oroandet så jobbar jag på det nu. Mycket bra skrivet även där om hur jag kan tänka, och det är ju så att man är mer efterklok och att jag förstår att jag kunde ha gjort annorlunda då. Men det blev som det blev och nu gäller det att acceptera så som det är och försöka gå vidare. Jag har som du säger, helt exakt, skaffat mig en massor av lärdomar och lärt känna mig själv bättre. Jag kunde sitta och tänka om mig själv i början och trodde att allt som mina tankar, fantasier och beteenden som vi talat om, jag trodde att det var något fel på mig. Men har skaffat lärdomar och kunskap om mig själv och om psyket en hel del nu. Har ändå känt att detta jag fått gå igenom har varit till nytta och på nått sätt ändå krävts eftersom vi alla i våra liv kommer fram till någon punkt där man funderar över sig själv och sina tankar och om vem man är.

Eftersom jag har mycket kunskap och så angående allt detta så funderar jag själv på att studera och/eller jobba som någon hjälp till ungdomar som mår dåligt och kanske befinner sig i samma situation som jag själv är och har varit i. Funderar starkt på detta. Vill typ hjälpa andra tonåringar och unga vuxna som har oro, ångest eller jobbigt i sitt liv. Har också tankar på att jobba med förebyggande av mobbning. Eftersom jag själv varit retad och som du vet fantiserar en hel del om hur jag hade löst en mobbning situation.

Ville och kände bara för att skriva av mig. Tack för hjälpen <3 Gringo
kix

Ungdomsinformatör Kix svarar

29.10.2021

Hejsan!

Tack för dina tankar :)

Det är bra att din mamma och din syster kan vara så ärliga med dig att de även kan säga till om saker börjar kännas jobbiga för dem, det ger ju dig också en större möjlighet att märka om dina kontrollbehov ”går över styr”, för ibland är man ju så inne i sina egna tankar att det kan vara svårt att stanna upp och lägga märke till det själv :) Säkert bra därför också att öva på att stanna upp och bara ”existera” i sina tankar och sin kropp, så att man blir mera medveten och kan känna igen signalerna på när ens kontrolltankar ökar. Som sagt så är jag glad att du tog dig till terapin du gått, så att du fått mera verktyg i hur du ska hantera det här.
Som vi tidigare har pratat om så är det ju i grunden en positiv sak att vara en nyfiken människa som vill lära sig mycket, men när man börjar få ångest kring ovetskapen och kontrollbehovet så behöver man ta ett steg tillbaka. Just som du också nämner i din kommentar - när man är nyfiken på nåt så ska det räcka med att kollar upp det en gång, om man sen känner att man behöver börja dubbelkolla och trippelkolla grejer så då börjar det bli osunt i hur mycket av ens energi det tar.

Du skriver ”Har ändå känt att detta jag fått gå igenom har varit till nytta och på nått sätt ändå krävts eftersom vi alla i våra liv kommer fram till någon punkt där man funderar över sig själv och sina tankar och om vem man är”, och det tycker jag är en jätteviktig och bra insikt! Det är fint att du också börjat fundera på olika sätt som du kan omsätta dina insikter till att hjälpa andra i framtiden.

Angående mobbning så ordnar organisationer såsom Folkhälsan nu som du fortbildningar och kurser om temat, jag har själv gått den här när den var i Vasa, och den var lärorik. Nu står där dock inte att de har några nya tillfällen på gång, men det kan ju kanske vara intressant att följa med på deras sidor om där skulle dyka upp nåt :D Öppna Universitetet har också en kurs om mobbning som går på distans på våren, om det skulle vara av intresse. 

Kram, Kix

1 Kommentarer

  • Gringo 21/10/2021 11:58pm (2 år sen)

    Ville bara förtydliga att det inte bara handlar om att få försäkringar, utan handlar även om att googla på sakerna man sökt upp för att dubbelkolla. Så jobbar på att minska det med.

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej! Jag är en person som är intresserad av krigshistoria och lägger vikt på min fritid att studera kring krig och konflikter. just nu studerar jag mest kring israel-Palestina konflikten som pågår jus...
Läs mera

En av mina kompisar, som är ateist, frågade av mig (kristen) varför Gud låter dåliga saker hända. Jag har tänkt på det men kommer inte fram till något. Jag tror inte på djävulen, så det går inte att ...
Läs mera

Min familj är kristen och när jag var yngre var jag det oxå. Men för ca 2 år sen så slutade jag tro på Gud för jag tyckte att Biologi var rätt. Nu är jag kristen men jag tror att det var Gud som gjord...
Läs mera

...

Jag gillar generellt mat. Men på senaste tiden så när jag ska äta börjar jag må illa och känner mig skyldig att jag äter ele nåt. Så då äter inte jag fast jag är hungrig. Och det börjar bli ett proble...
Läs mera