Vi är två tjejer som undrar varför män har högre lön än kvinnor i nästan alla arbeten fastän de har samma arbete???
Doktor i statskunskap vid Åbo Akademi Thomas svarar
Hej på er,
Stort tack för denna verkligt viktiga fråga. För att kunna ge ett någotsånär bra svar så måste vi först inleda med att göra skillnad på två olika typer av könsrelaterade löneskillnader: det ojusterade lönegapet och det justerade lönegapet.
Det ojusterade lönegapet är den totala genomsnittliga löneskillnaden mellan män och kvinnor, och det är inom dessa sammanhang man brukar lyfta fram att i Finland är kvinnans euro är bara 83 cent jämfört med mannens. Grovt förenklat så brukar förklaringarna bakom detta lönegap förklaras av olika typer av yrkesval, där det t.ex. är vanligt att kvinnor jobbar inom mer lågavlönade sektorer (kommunalt) medans män drar sig till mer högavlönade sektorer inom det privata. Det kan även här påpekas att det ojusterade lönegapet i Finland är bland de högsta inom EU.
Det justerade lönegapet, som även brukar benämnas det oförklarade lönegapet, handlar om att kvinnor får lägre lön för samma jobb trots liknande utbildning och ansvarsområden. Om vi t.ex. tar och lyfter upp ekonomer som ett konkret exempel, så är det oförklarliga lönegapet mellan kvinnliga och manliga ekonomers löner cirka 11 procent inom den privata sektorn och fyra procent inom det kommunala.
Enligt jämställdhetslagen är det också förbjudet enligt finsk lag att lönediskriminera p.g.a. kön, och i Finland har vi även en jämställdhetsombudsman som kan hjälpa och ge råd vid misstanke om lönediskriminering. Enligt jämställdhetslagens kan godtagbara skäl till löneskillnader vara t.ex. personens utbildning, yrkesskicklighet, initiativförmåga och lämplighet för mer krävande uppgifter, men löneskillnader kan inte motiveras genom hänvisning till generaliserande antaganden om hur kvinnor eller män är som arbetare.
Så för att svara på er direkta fråga, varför det är så att män tjänar mer än kvinnor fastän de har samma arbete, så brukar förklaringarna som erbjuds kretsa kring antingen personlighetsfaktorer på individuell nivå eller strukturell diskriminering på samhällsnivå. På individuell nivå brukar det lyftas fram att män är bättre att ta för sig på arbetsmarknaden, och mer konkret tenderar att begära en högre lön under lönediskussioner. På samhällsnivå brukar det s.k. "glastaket" ofta lyftas fram, som beskrivs som en osynlig barriär som förhindrar kvinnor att avancera inom karriären, och är då ett typexempel på strukturell diskriminering på samhällsnivå.
Hoppas att detta åtminstone gav lite mer vägkost inom ett komplicerat ämne, men om ni är intresserade så rekommenderar jag speciellt att ni läser på mera här: https://www.tasa-arvo.fi/web/sv/lonediskriminering
Med vänliga hälsningar,
Thomas Karv
Doktor i statskunskap
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar