Jobb osv

13.09.2017
Hej! Min förra fråga försvann så får skriva om den här, kortfattat jobbar jag inom ipool, dvs som vikarie på olika förskolor. Jag tycker det är jättejobbigt att vara ny hela tiden. Att varje dag behöva lära känna ca 30 barn och 5 vuxna. Jag är helt slut när jag kommer hem och det håller inte att jag ska jobba där fem dagar i veckan. Jag har så höga krav på mig själv också att jag ska va social och glad och interigera med barnen hela tiden. Jag går liksom på helspänn hela dagarna. Det slutar med att jag heller inte jobbar hela veckor utan när dom ringer brukar jag inte svara längre. Och då känner jag mig så misslyckad. Jag vill gärna jobba 5 dagar i veckan men jag orkar som sagt inte det. Så det jag undrar är väl om ni har tips på hur man inte har så höga krav på sig själv (socialt)? Sen hur ska jag hitta motivation till saker, har typ ingen motivation till jobb i nuläget. Vill ju ha pengar men skulle hellre ha en fast anställning och ett jobb där jag faktiskt kan lära känna människor i min egna ålder. Jag har sökt olika jobb på typ ica, willys, olika resturanger/cafeer men ingen hör ju av sig.. ska söka mer men känns ganska hopplöst. S
Liselott klippt

Ungdomsinformatören Liselott svarar

18.09.2017

Hej S!

Äsch att du inte trivs med det du arbetar med. Det är inte hälsosamt varken för kropp eller själ i längden, även om det kan gå för sig en tid - speciellt om man ser en ljusning i framtiden. Alla har vi nog haft jobb under våra yrkeskarriärer (speciellt i början, när man är ung) som vi inte gillat av olika anledningar, och för det mesta är det bara att bita ihop och stå ut den tid som behövs för det, för det brukar så gott som alltid bli bättre med åren. Men det tröstar ju inte mycket när man står där mitt i vantrivseln och mår dåligt. Faktum är att illamåendet lätt bli överhängande, eftersom vi tillbringar så stora delar av vår vakna tid på jobbet. Vi är ju fortfarande en och samma människa, så det är svårt att inte låta arbetspersonen påverka fritidspersonen, tex i hur mycket ork man har kvar när arbetsdagen är slut, både mentalt och fysiskt.

Som jag skrev, så är det nästan obligatoriskt att i något skede ha ett jobb som man verkligen inte gillar, inte passar för eller som helt enkelt är dåligt för en på olika vis. I dagens samhälle kanske man ändå är så illa tvungen att stå ut med det många gånger, tex om det inte finns så många jobb i ens egen bransch att söka och man fortsättningsvis ändå behöver pengar för sitt dagliga bröd. Men jag anse att i varje dåligt jobb finns det också dels en chans att lära sig något om en själv och dels liksom en fot som sparkar en framåt. Du har kanske nu lärt dig att sociala yrken inte riktigt är din grej, du passar inte så bra i dem? Det kan vara en värdefull självinsikt, för vi är ju verkligen inte likadana allihopa. Alla passar inte som förskolelärare, så enkelt är det. Vissa är mer sociala i arbetet och får mycket ut av den sociala kontakten till tex kunder eller barn, andra igen jobbar bäst och mår bäst av mera självständiga arbeten, eller arbeten i mindre team. Bara för att man inte är supersocial är man inte dålig, det behövs lika många introverta i arbetslivet som extroverta (för att nu förenkla mänskligheten till en mera svartvit bild). Så hör du till de som jobbar bättre på egen hand så är det definitivt inget att skämmas för. Nästa jobb borde kanske bara ha mer av de inslag du önskar och som du passar som då?

Eller har du möjlighet att utbilda dig till något annat, något där dina egenskaper kanske till och med kunde vara en fördel, så att du hade en chans att trivas bättre? När tog du senast reda på vilja möjligheter just du har till att utbilda dig till något nytt - för du är ju nog en annan människa nu än du var exempelvis när du gick ut grundskolan. Du vet mer om dig själv idag, du har andra möjligheter som vuxenstuderande osv. Det skadar inte att kolla upp det här igen, för rätt som det är så ser du något som genast känns spännande och inspirerande, något som du ser möjligheter i för just dig just nu!

Alternativt så väljer du att se ditt lite svagare intresse att vara social i arbetet som en utmaning, något du kan utveckla och förbättra. Bara för att man en gång stämplat sig själv som exempelvis blyg eller inåtvänd, så behöver det nödvändigtvis inte vara egenskaper som man måste leva med livet ut. Du kan alltid välja hur mycket du ska låta en personlig egenskap hindra dig, begränsa dig, och sådant som blyghet går definitivt att träna bort med tid och ansträngning. Om man vill. Hur mycket vill du jobba på dig själv för att få jobb, är väl frågan? Var och en måste bestämma själv hur mycket de är villiga att förändras för att passa in på omständigheter, på andras krav osv.

Du skriver "Så det jag undrar är väl om ni har tips på hur man inte har så höga krav på sig själv (socialt)?" Det låter i mina öron då mera som att du anser att du redan kräver för mycket av dig själv, kräver något som du inte vill, kan eller har möjlighet till. Och då kan man ju anta att det här är en självinsikt du kommit fram till, att du inte är så social som du skulle vilja vara? Eller anser att du borde vara? Enligt ovanstående antagande, så är det då kanske inte just förändring av dig själv du ska eftersträva, för du har ju rätt att vara dig själv också. Man borde ju inte vara tvungen att vara på ett visst sätt för att duga för sig själv, speciellt inte när man måste göra våld på sig själv för att vara sådan som man borde - du mår ju dåligt av så där mycket socialt av just den där sorten. Men det är en konst att lära sig acceptera sig själv också, eftersom kraven i samhället på hurudan man borde vara är så starka. Det är nog inget vi kan ge dig en handfull tips på och vips är du okej med det, utan det här är något jag gissar att du får jobba på på många plan i ditt liv under en tid framöver. Och så tror jag nog att det skulle gå lättare om du hittade en arbetsplats eller en utbildning där det inte krävs just de här sakerna av dig som du mår dåligt av. Livet är så väldigt fullt av olika stigar man kan välja, så varför tvinga dig själv att följa en som definitivt är obekväm och kostar dig så mycket?

Stort lycka till! Hälsar Liselott

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

tjena jag studerat till sjukskötare och har tidigare gått i yrkesskola och blivit närvårdare. Alltså så jag har ingen gymnasieexamen.
för några år sen talades de om att vård lönerna skulle höjas med 1...
Läs mera

Hej, jag undrar vart man ska vända sig om man är intresserad av att jobba i glasskiosk på t.ex. Vasa torg? Har googlat men har inte hittat något...
Läs mera

Hej
Jag har en fråga om jobb sökande. Kan man söka jobb när som helst? Jag planerar att skippa sommarjobb och skulle hällre börja jobba då hösten kommer och studierna börjar igen, är det mäjligt att s...
Läs mera

Hej,

Förra året tog jag examen från en tre åring universitets utbildning, jag sökte den utbildningen för att jag kände att jobbet jag inte kom någonstans i mitt liv och ville bort från jobbet jag job...
Läs mera