ångest och terapi

17.05.2020
Hej, för 4 år sedan gick jag till en psykolog för min ångest. Det kom fram att jag hade GAD och jag fick venlafaxin utskrivet via klaara för att lätta på symptomen som höll på att ta livet av mig. För 3,5 år sedan då jag slutade gå till psykologen och inte längre hade kontakt med läkaren som skrev ut medicinen åt mig förlorade jag min ”vårdkontakt”. Jag var då 16 år. Idag undrar jag vem som har ansvar över min medicinering och vart jag ska vända mig för eventuell terapi. Jag har ju inget ”akut” behov av hjälp, men min ångest kommer antagligen aldrig försvinna någonstans, och jag känner behov av att få fortsätta tala med någon om mitt förflutna och all ångest jag känt under åren. Jag funderar även på att trappa ner på min medicin (som man kanske inte borde hålla på med hela livet?!?!?) men har helt galna utsättsningssymptom med ”blixtar” i hjärnan värre än all ångest jag känt i hela mitt liv (och det är mycket). Behöver ju alltså i ett sådant fall stöd och hjälp.
Jag gick till klaara då jag fick min medicin utskriven, men dom hjälper ju inte folk annat än i akuta skeden, och vid min vårdcentral anser dom inte heller sig ha något ansvar över min medicinering...Jag studerar numera, och undrar också om jag ska vända mig till studenthälsan?! eller bara sjukhuset?! för att få stöd för detta, man kan väl ändå inte ge en 16 åring en hög dos ångestdämpande som är beroendeframkallande (trots att det ”inte ska vara”) och sedan har INGEN ansvar?! vart ska jag boka tid för att få ett utlåtande av psykiater om att jag behöver terapi med kela stöd? (psykiatern som skrev ut min medicin 2016 rekommenderade detta men utlåtandet måste vara max 1år gammalt har jag förstått...) Känner mig alltså ganska utelämnad och är väldigt rädd att inte bli tagen på allvar eftersom att medicinen jag äter ju är effektiv och gör att jag just nu inte har ”akut” ångest... Men jag vet ju att den finns där dämpad av medicinen... Vad ska jag göra och vart ska jag vända mig? J
luckan

UngInfo svarar

20.05.2020

Hej! Ibland är det här med att hitta rätt inom psykvården och medicineringen verkligen en riktig djungel, så det är jättebra att du frågar! Fint också att du då tidigare använt dig av Klaara och fick hjälp där då. Men det skulle ju vara bra alltid att någon lite följer upp hur det går sedan vidare.

Oberoende, så är det är alltid någon läkare som borde vara ansvarig för din medicinering och det är till hälsovårdscentralens läkare du kan gå om du inte har någon speciell psykiaterkontakt för tillfället eller annars är inskriven inom psykiatrin. Om du vill trappa ner medicineringen skall det göras under en läkares uppsyn och enligt hens anvisningar, så någon följer upp hur det går och hur du ska gå till väga. Både hur mycket du ska trappa ner och när. Det är också viktigt att någon ser hur effekterna påverkar dig och ditt mående. Man skall helst inte själv göra det.

Då du söker hjälp kan du i första hand vända dig till studenthälsan, det är dit ”du hör” nu när du studerar. Där kommer du åt att prata med någon, vilket verkar som en mycket bra idé i ditt fall. Jag tycker det skulle vara viktigt både att följa upp ditt mående, medicineringen och då om du varit med om mycket som orsakat din ångest. Tillsammans med en professionell är det lättare att gå igenom allt, och skapa en plan för din vård och ditt varande framöver.

Om du har fått GAD diagnosen, så borde du rätt så enkelt dessutom kunna få en remiss antingen från studenthälsovården eller från hälsostationen till FPA-stödd psykoterapi. Speciellt om du upplever att din situation och ditt mående kan orsaka problem i vardagen. På studenthälsan kan du komma åt att prata med någon, men om du känner att du kan binda dig till en lite längre och intensivare period där du arbetar på dig själv kan psykoterapin vara ett bra alternativ. Men man ska inte ha en akut kris eller må riktigt riktigt dåligt då man börjar psykoterapi, eftersom det är viktigt att man orkar och klarar av att gå regelbundet. Det är också viktigt att man verkligen är motiverad, då är terapin extra effektiv. Och som sagt, från studenthälsan kan de sedan skicka dig vidare också om du vill och de anser att det kan vara bra.

Hoppas det känns något klarare och att du hittar fram dit du behöver!

Psykolog Helena

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej!
I många många år har jag lidit av ätstörningar och är ännu sjuk och påverkad av både anorexia och bulimia. Det är verkligen så jobbigt att kämpa med sjukdomen och att i en stund ha insikt och vi...
Läs mera

hej, jag undrar vad de är för benskörhet (innebär?)varför blir benen svagare om inte jag äter kalk/kalcium och hur länge tar de innan man upptäcker benskörhet (kan tandhygienister se på en tand som vä...
Läs mera

Hej, jag undrar hur man ska ta kontakt för att boka en tid med en psykolog vid jakobstad. Finns det något nummer man kan ringa till eller måste man gå dit och prata direkt med någon? Undrar också hur ...
Läs mera

Hej
Jag fick min mens för cirka fyra månader sen jag har aldrig haft något problem med finnar eller acne men efter att jag fick min mens har jag fått massa finnar. De flesta finnar jag får blir typ i...
Läs mera