Förtvivlad

Hej!

Oj ja, det är inte lätt med relationer. Eller ja, under perioder kan det vara väldigt lätt, tex under nyförälskelsestadiet. Men de flesta relationer råkar ut för kriser och då finns det inte alltid klara regler och instruktioner att följa för att klara sig ur krisen, för alla fungerar vi ju lite olika. Allt från gamla erfarenheter och familjens uppfostran till vilka drömförväntningar vi har på en kärleksrelation påverkar hur vi reagerar. Inte ens par- och familjeterapeuter följer ju samma mönster i terapin för varje par. Men visst finns det vissa klassiska fällor, vissa vanliga problem med någorlunda allmänt gällande lösningar. Skulle jag gå in på dem alla här skulle det bli många sidor, men vi har redan en del tips och råd på Information som du kan ha nytta av, både på våra sidor om Parförhållandet och på våra sidor om Göra slut (där finns tex lite av de vanliga fällorna som kan leda till att förhållandet tar slut, och vet man om dem i tid kanske man kan undvika dem).

En vanlig fälla ska jag i alla fall nämna här och det är sättet man kommunicerar på. Det brukar ändå vara bristande kommunikation som leder till de flesta gräl, hur väl man än kan uttrycka sig sedan under själva grälet. Ett bra exempel på bristande kommunikation är att man helt enkelt inte berättar i god tid vad som stör en lite, så att det som stör en hinner växa till jättestort innan man tar upp det. Då har man ofta dessutom hunnit stressa upp sig så att orden inte alls kommer ut som man skulle vilja, så att man överreagerar och så att man i värsta fall börjar använda skadliga grejer i kommunikationen. Ett exempel på det igen är att använda ord som "aldrig" och "alltid" (Du gör aldrig som du lovat, du glömmer alltid att ta hänsyn till mig osv - det sårar väldigt och är kanske inte ens sant, utan det har bara hänt några gånger, men inte alls varendaste gång). Så att läsa in sig lite på nätet eller i en bibbabok om hur man ska kommunicera bra, gräla konstruktivt osv kan vara ett bra tips.

En annan vanlig fälla är att när man väl börjat störa sig på en sak, så har vi nog alla en tendens att börja titta efter just den saken, nästan söka den och i värsta fall försöka åstadkomma att den ska hända igen. Vi tar exemplet att lämna upp toalocket. Om man kanske är lite missbelåten överlag i relationen, så kanske det får utlopp i en konkret sak som att han lämnat upp vessastolens lock. Vi behöver ofta just något konkret att bli arga på eller gräla om, för vaga känslor (inte riktigt nöjd och tillfredsställd, lite besviken osv) är svårare att fånga och svårare att göra något åt. Men sedan börjar irritationen på locket i värsta fall leva sitt eget liv, blir oproportionerligt stor, starten till och en del av innehållet i många gräl - där man alltså egentligen borde diskutera de djupare och mer diffusa känslor man har. Så att fundera igenom vad det egentligen är som stör är ett tips. Sedan kan man försöka tala om de här sakerna lugnt och sakligt i en helt annan situation, inte när man redan börjat gräla. Akta ändå för beskyllande och anklagande (sluldsättande och att få den andra att känna sig otillräcklig) och minns att förklara hur du skulle önska att det såg ut istället. Typ "när du lämnar upp locket, så får jag för mig att du inte bryr dig om min bekvämlighet. Skulle du hädanefter lägga ner locket, så vet jag att du tänkte på mig och blir lite varm i hjärtat av det".

Som sagt, jag skulle kunna skriva många sidor om det här, men det finns nog både nätsidor och böcker också, och varför inte parterapi om det riktigt kniper. Men minns att ingen av oss föds som experter på att vara i en relation, det är en process där vi lär oss mer och mer - förutsatt alltså att vi faktiskt försöker lära oss, utvecklas och förändras och inte bara fastnar i samma gräl-mönster som tusen gånger tidigare. Man kan inte få det bättre om inte båda är villiga att förändras, kompromissa, pröva nya lösningar, vara villiga att lyssna och ta hänsyn osv. Observera att det aldrig är bara den ena som måste ändra på sig, sällan ens angående en viss enskild sak, utan it takes two to tango. Båda är 50% ansvariga för att det ska funka.

Lycka till och kram, Liselott

PS: när jag läste igenom vad jag svarat så kom jag på att vi många gånger grälar så som vi sett våra föräldrar eller andra gräla hemma. Så kolla lite vilka modeller ni haft, varifrån ni lärt er, och skaffa nya förebilder/"lärare" eller pröva nya sätt. En annan sak jag kom på var att faktiskt gå igenom hurudant förhållande ni förväntar er, alltså egentligen vad ni förväntar er av varandra. För att ta supertydliga exempel: han kanske vill ha en hemmafru som sköter allt hushållsarbete, du kanske förväntar dig att han ska ta din sida i alla dina diskussioner med dina kompisar/föräldrar/lärare/chefer, du kanske tycker att du har all rätt att ha vilka fritidsintressen du vill, dvs bokade kvällar, utan att han ska få klaga på att du aldrig är hemma....