Paus

Hej!

Det här var nog en j*kla bra fråga! Den har nog många, många ställt sig genom åren: Vad menar HEN med en paus i kärleksförhållandet? För se, det är det som är en stor del av problemet med pauser, det finns ingen riktigt allmängiltig regeluppsättning för vad en paus i förhållandet riktigt innebär. Ingen social överenskommelse, om vad som ingeår och inte ingår i pausen, som alla skulle känna till. På ett ungefär brukar man dock kanske mena att inte ses under en bestämd eller obestämd tid. Ofta ingår även att inte alls ha kontakt under den tiden, men huruvida man säger att man är i ett förhållande och har en pojk-/flickvän kan variera från fall till fall. Likaså om det är okej eller inte okej att träffa andra under tiden.

Så den enda som kan förklara vad just hen menar med paus i förhållandet är väl nog den som ber om/bestämmer att paret ska ha en paus. Den som tar intitiativet till pausen måste nästan säga vilka regler hen menar att paret ska följa under pausen. Det kanske känns jobbigt för personen ifråga att i själva situationen exempelvis säga rakt ut huruvida hen tänker/vill/kanske kommer att dejta andra under pausen (man tror kanske också att det ska såra mer än nödvändigt i så fall). Men det är nog bäst att klargöra alla regler från början, så blir det inte extra missförstånd, besvikelser och sårade känslor senare. Och så kan det ju kännas hemskt och hjärtlöst för motparten om allt bara bli hängande så där flummigt i luften också. Så bättre att reda ut tex om hen fortfarande tänker komma med på släktträffen om två veckor, om man kanske kan tänka sig sex tillsammans under pausen ändå, om det är okej att chatta men inte ringa osv.

Och så är det ju det här grundläggande med VARFÖR personen ifråga vill ha paus. Ett lyckligt par som är nöjda och tillfredsställda tillsammans och inte har några desto större problem i förhållandet vill ju såklart inte ta paus från varandra. Någon orsak finns såklart till att den ena vill halvvägs ut ur förhållandet. Den orsaken brukar vanligtvis inte försvinna någonstans bara för att man tar paus, för det mesta väntar den sedan när förhållandet eventuellt fortsätter igen sedan. Det här bör man vara medveten om, att allt inte automatiskt blir frid och fröjd efter en paus. Däremot kan man ofta under pausen få perspektiv på förhållandet och kanske kunna urskilja de egentliga problemen eller besluta vad man vill göra åt dem. Eller åt hela förhållandet. För tyvärr säger nog statistiken att en paus i de allra flesta fall är början på slutet. Att de flesta förhållanden aldrig återhämtar sig efter pausen. Ju fler band man har tillsammans, tex barn, huslån eller 4ett mångårigt förhållande, desto större chans att förhållandet klarar sig, kanske till och med mår bra av en paus. Men inte utan en massa nya kompromisser, regler för förhållandet, ansträningar för att få det att hålla osv.

Tyvärr är det vanligt att folk tror att det är snällare att ta en paus än att göra slut direkt (och sedan kanske på något vänster få hela saken att rinna ut i sanden av sig själv). Ibland kanske det är den fega vägen att göra slut, att inte behöva möta hela smärtan och besvikelsen hos partnern direkt. Ibland kan en paus också fungera som ett hot, typ att pausen är en chans för den andra att ändra sig, annars tar det slut. Så man önskar ju att alla kunde vara ärliga och raka i sina situationer och att ingen skulle lämnas kvar med en massa frågetecken, men även den bäste kan mesa ur ibland, vara osäker på sina känslor, vara lite konflikträdd osv.

Hoppas det här var till någon hjälp, även om det säkert inte var någon trevlig läsning :(

Hälsar ungdomsinformatören Liselott