Han och jag har varit i samma kompisgäng i ca 1 år, men vi har nu varit ett par i en månad. Jag tycker om honom väldigt mycket och jag vet jag kan vara mej själv med honom och han känner likadant. Jag har alltid varit dendär tjejen som är blyg och som tycker skolan är viktig, medan han är helt tvärtom, vilket skrämmer iväg mej lite. Ibland gör han också sådana saker som jag har växt ifrån och som jag tycker är barnsligt, speciellt då han umgås med sina kompisar. Trots allt dehär så har vi väldigt roligt ihop och jag skulle inte våga släppa honom. Är det normalt att känna att man tvekar och inte riktigt vågar "släppa in" honom då man inte vet om han är den rätta?
PM
Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hejsan Kära PM
Det är helt normalt och mycket vanligt att man tvekar och inte riktigt våga släppa in någon i sitt hjärta. Man vill ju inte bli sårad. Men för att vinna måste man våga :)
Jag tycker att det ändå låter som att ni skulle ha ett bra förhållande. Det är viktigt att man kan skratta ihop och att man kan ha roligt tillsammans, det verkar ju funka bra för er. Att han sen kan vara lite barnslig eller ha lite andra värderingar på saker och ting än du är nästan ofrånkomligt. Det är inte ofta man tycker och tänker helt samma om precis ALLT. Och det kanske inte är så lyckat heller, man kanske ska ha lite olika åsikter så att det inte blir tråkigt. Om ens partner alltid skulle säga, "javisst älskling du har så rätt, vi gör som du tycker", så skulle åtm jag få nippran och springa min väg ;) Det ska vara lite spänning och fart i ett förhållande.
Du ska ju inte gå över till att tycka som han eller att dela alla hans åsikter, du har dina funderingar och han får ha sina. Om du är en som vill satsa på skolan och sånt så ska du inte låta hans omognad förstöra det. Man vet ju inte men det kan ju hända att ni inte är tillsammans för evigt eller så är ni det. Men hursomhelst så ska man göra som man själv vill och tycker är bäst. Om du skulle börja strunta i skolan nu bara för att han gör det och så skulle det bli slut om 5 år och du skulle ha sumpat dina chanser till det drömyrke som du har tänkt dig så skulle det ju vara mycket onödigt och dumt. Om han inte tycker att skolan är viktig så är det hans sak, det är han som har illa av det senare i livet. Med god tur kan det ju bli så att han skärper till sig när han är med dig och så reder hans skolgång upp sig också, tack vare dig :)
Sen är det många killar (och vissa tjejer också) som blir lite till sig och nervösa inför kompisarna och så börjar de spela över och blir extra barnsliga eller fåniga, men det är inget man behöver jaga upp sig över. Låt honom hållas och vänta tills det går över, när ni varit tillsammans lite längre kanske du tom kan säga till honom att "nå nu for det över igen" eller nåt liknade ;) Men akta så du inte börjar kommendera honom till något eller försöka göra om honom till nåt han inte är, det har vi ingen rätt att göra. Vi är alla de vi är och det ska ingen komma och försöka ändra på :)
Hoppas ni har en bra vårtermin med många glada skratt tillsammans <3
Varma kramar från ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar