Barnlängtan

Hej!

Barnlängtan är något de flesta av oss upplever i något skede av livet, det är naturligt. Men bara för att vi känner en känsla, vilken som helst, är det kanske inte alltid så smart att följa den känslan eller tillfredsställa den känslan direkt vi känner den. Längtan efter barn är ofta en känsla av den typen som håller i sig i åratal - kanske du är lika sugen på barn när du är 55 också? Så du måste inte pressa fram något just nu bara för att du vill något. Jag vill inte låta som en tjatmoster och det är svårt att förklara det här utan att det låter klumpigt, men du HINNER nog bli mamma. Det är lite som att väldigt väldigt mycket vilja bli en superbra hockeyspelare eller advokat, du kan vilja hur hårt som helst utan att det är möjligt att få det du drömmer om på momangen. Visst, man kan bli gravid på en ägglossning om det lyckas, men det betyder inte att allt i ditt liv är tillställt och färdigt för det ännu. Det är kanske lite som om du skulle bli advokat just nu: det skulle nog gå bättre för dig med betydligt mera kunskap och år på nacken.

Skulle du bli gravid just nu så är det inte ens lagligt, du är inte sexuellt myndig ännu (16 års skyddsålder i Finland) och ska enligt lagen inte ha sex ännu. Den skyddsåldern finns till bland annat för att skydda unga från att göra något dumt som kan skada dem själva, och man kan ju diskutera huruvida det är skadligt eller inte att bli med barn i väldigt ung ålder, men oavsett skulle nog socialen blandas in om du blev gravid just nu. De skulle behöva övertygas om att du verkligen är kapabel att ha ansvaret för och ta hand om ett annat liv när du själv ännu är ett barn. Se, det här handlar ju verkligen inte om bara dig, utan om en annan person också, en annan människa med sina egna rättigheter till ett så fantastiskt liv som möjligt. Det handlar inte heller alls bara om att den här människan har rätt till ett tryggt hem, bra mat, hela och rena kläder, hobbier osv som ett vanligt österbottniskt barn brukar ha, utan mera mentalt. Det går tex inte att förklara för någon som inte varit där ännu vilken enorm psykisk styrka som krävs för att ta hand om ett barn; månader av sömnlösa nätter, gnäll och skrik, bajsexplosioner i vinterhalaren... Kanske det inte är direkt "problem" som du och din pojkvän skulle hamna i nu om ni blev gravida, men socialen och skolan och era föräldrar och allt folk runt er skulle nog bli mycket, mycket oroliga för hur ni ska klara av det här.

Och på tal om rättigheter, så är det nog inte rätt att du gör något utan att din pojkvän, som den tilltänkta pappan, har precis lika mycket som du att säga till om. Visst är det din kropp, men nog har väl han lika mycket rätt att bestämma när han vill bli pappa som du har om när du vill bli mamma? Att försöka bli gravid utan att pojkvännen vet av det är nog en av de mer fruktansvärda saker man kan göra mot någon. Naturligtvis ska du prata om det här med din pojkvän, men respektera hans önskningar och viljor. Han har kanske en annorlunda plan med sitt liv (där barn inte var inplanerade just nu)?

En av orsakerna till varför folk kommer att tvivla på att du kommer att klara dig som mamma är just det ekonomiska som du frågar om. Barnbidraget är under 100 €/månad och betalas ut från månaden efter att barnet fötts, MEN barnbidrag får man för att det ska täcka en del av de utgifter som barnet medför. 100€ räcker inte långt, tro mig, bara blöjorna kan äta upp en tredjedel av den summan. Moderskapspenningen får du från att du går på mammaledigt 5 veckor före barnets beräknade födelsedag, men eftersom du inte haft några inkomster får du minimibeloppet som är under 25€/dag. Det här är väldigt lite pengar och räcker absolut inte till en vanlig familjs utgifter, inte ens till mat och kläder.

Ja, det är tyvärr så i dagens samhälle att unga mammor brukar vara fattiga, till och med leva under fattigdomsgränsen i Finland, det är inget att sticka under stol med. Och då växer barnen upp som fattiga, vilket kan ha negativa konsekvenser för dem. Fattigdom ansens vara en stark riskfaktor, det kan leda till större risk för att barnet bland annat ska få psykisk ohälsa, blir lågutbildat eller börjar med droger. Rent ekonomiskt är det alltså mer än smart att ha en utbildning och ha hunnit arbeta minst 6 månader innan man skaffar barn.

Så snälla ta och fundera på dina val ordentligt och länge, gärna tillsammans med dina föräldrar också. Tills du fyllt 18 är de ansvariga för ditt välmående, men framförallt bryr de ju sig säkert om dig och vill inte att du ska få några onödiga svårigheter i ditt liv. Jag vet att det inte känns så just nu, men livet är otroligt långt och det finns miljoner chanser för dig att få barn längre fram, när ditt liv är lite bättre rustat för att ta hand om ett liv till.

Kram, Liselott