Vill känna närhet

Hejsan!

Tack för din fråga. Så bra att du mår bra, trots att en relation i ditt liv har avslutats i den form som den då var. Men jag kan också bra förstå att det har lämnat ett sorts tomrum efter beröring och närhet, eftersom dessa element funnits där till hands för dig i över fyra år ganska ”automatiskt”.

Ifall det är själva beröringen och den emotionella supporten som du saknar – och inte nödvändigtvis på ett sånt vis att detta skulle behöva komma från en parrelation eller på ett sexuellt sätt – så skulle jag tipsa om att försöka odla de mera platonska relationerna som du har i ditt liv. Exempelvis satsa på att utveckla relationer till vänner. Vänner kan vara olika bekväma med beröring, och jag vet inte vilka typer av vänskaper du har i ditt liv, men kanske du kan prova och se om du är bekväm med att bli ”den typen av person som kramas när man syns”, ifall du inte har haft som vana att kramas tidigare? Människor har ju förstås av naturen lite olika nivåer av ”kramighet”, så det behöver man ju ta i beaktan, men jag har med mina vänner märkt att fast vi inte förut haft som vana att kramas – så nog blir man ju glad när det händer, och vanor kan ändras. Samma med familjen.

Fundera också på vilka andra sätt det finns att ge och få närhet – exempelvis erbjuda en vän att massera hens nacke och skuldror ifall de klagar på att ha ont i ryggen eller verkar sträcka på sig på ett sånt vis som indikerar att de har ont i nacken eller huvudvärk. Likadant kan du också prova be om en massage från en kompis eller en familjemedlem som du är bekväm med. Det vore kanske inte heller så dumt att helt enkelt boka en massagetid till någon professionell – det är ju helt generellt också bra för kroppen!

Det kan kännas lite läskigt att vidröra andra människor på ett vardagligt vänskapligt sätt om man inte är van vid det, speciellt i vår finländska kultur som inte riktigt har för vana att göra så. Men genom små sätt kan man öva sig, och generellt så brukar människor ”catch on to it”. Exempelvis att lekfullt lägga sin hand på någons arm när de sagt något roligt, att hålla om någon när de är ledsna, eller att sitta nära någon på ett sånt vis att benen eller armarna rör vid varandra.

När det gäller emotionell närhet så skulle det vara bra om du funderade en stund om du har såna människor redan i ditt liv som du tycker är bra personer och som du skulle vilja öka din närhet och kontakt till. Och sen helt enkelt bjuda med dem på en kaffe eller hitta på nåt kul tillsammans. Om det så är en bekant, eller någon du känt längre. Våga vara öppen för nya kontakter.

Jag vet inte om det är så här med dig – men det är vanligt att man (speciellt i din ålder) efter ett lite längre förhållande kanske har tappat lite av kontakten till övriga vänner och bekanta, och när man kommer ut ur förhållandet så känns det lite tomt och konstigt. Men IFALL detta är fallet för dig, så ha tålamod, och våga friskt att ta initiativet till att träffa människor, både nyare och äldre bekantskaper. Det brukar lösa sig med tiden.

Jag har också haft en vän med samma tankegång som du nämner i den andra rutan. Hen löste saken genom att hen hittade en "myskompis". De kontaktade varandra ibland för att typ sova tillsammans och sånt, tror det började som en flirt men min vän var tydlig med vad hen ville ha och inte ville ha, och de löste det. Detta kräver dock bra och rak kommunikation från början, så att det inte blir missförstånd som kan vara jobbiga.

Kom ihåg att du också är en människa som kan ge dig själv närhet till en viss mån, så ta vara på dig själv, och odla också din relation till dig själv. :)

Kram, Kix