Kompisar och förhållande

Hej! Jag har varit tillsammans med min pojkvän snart 1,5 år och jag och min bästa vän har känt varandra länge. Till att börja med kom dessa två överrens rätt bra men sedan för en inte ens stor grej började min vän ogilla han. Det blev att vi inte alls umgicks samtidigt och sådant. Som i alla förhållanden så har man ups and downs och kan bråka, det är normalt. Men alltid då det var något jag mådde dåligt över med förhållandet så jag höll det alltid inom mig ville inte fråga råd osv av kompisen då hon redan inte gillade honom (hon är jätte långsynt och kan lämna sur över små saker lång tid) så då ville jag inte säga något om vårt förhållande. För de var endå inga stora problem bara små tjafs. Sen i höst så gjorde jag ett försök att få dem att komma överrens igen så vi umgicks alla men det blev fel igen och den dagen hade jag och min pojkvän tidigare på dagen haft ett större bråk så var därför lite nere men vi red upp det. Dagen efter så var jag ledsen och behövde någon att prata ut om allt till så blev att jag gjorde det med den här kompisen. Berättade en hel del då och en del saker min pojkvän gjort som har fått mig ledsen, jag berättade de sakerna och jag och kompisen pratade jätte länge och förhållandet var inte enda orsaken jag var ledsen fanns mååånga andra även värre saker som tryckte ner mig. Så den där kvällen var jag bara extra ledsen. Men iallafall efter vår konversation så skickade jag åt min pojkvän om allt hur jag känner och min kompis försökte verkligen få mig att göra slut. Men jag ville inte för han har inte gjort tillräckligt för att jag bara ska ge upp allt utan jag vill ge en andra chans. Så efter det här ringde han till mig (vi har distans därför kunde vi inte bara träffas direkt å prata) men iallafall så vi pratade om ALLT i flera dagar och red upp allting och det här börjar vara längesedan nu och han har verkligen förändrats till det positivare och blivit en gladare människa själv (se hemliga rutan). Det jag vill säga är att jag är så glad att jag gav honom en andra chans för nu är jag mycket gladare och han är det också och vårt förhållande är bra och det kan jag ärligt säga :) problemet är då att min kompis HATAR honom fortfarande hon kan inte ens komma till en plats där det finns 300 andra personer om han är där fast hon inte ens skulle behöva säga hej åt honom, hon är så långsynt och vägrar tro att jag kan vara glad med honom efter våra ups and downs men jag är genuint glad nu och mår bra men hon bara kastar skit på honom fortfarande och drar fram det gamla negativa som jag och min pojkvän har rett ut och kommit över. Och det är ingen vits jag säger hon ska sluta med det, det går inte att få henne att ändra uppfattning eller så efter att hon har bestämt sig för att inte gilla någon. Så vad ska jag göra, bara vara med de alltid separat( men det blir jobbigt då hon bara gör fula miner och talar skit om honom om han kommer på tal) för han gör inget fel nu och jag ser ingen vits att bara hålla kvar på det negativa speciellt för henne som inte har något med det att göra egentligen borde hon inte vara glad att vi rett ut allting om hon är en så bra vän? Vad ska jag göra hon är väldigt envis och som sagt långsynt för små saker.. förlåt för lång text men allt detta är ganska invecklat så skulle vilja höra lite av någon annans synvinkel... tack! :) Fundersam