Ungdomsinformatör Kix svarar
Hejsan!
Tack för din fråga! Ledsen att höra att du upplever tunga känslor som du inte vet varifrån de kommer, men samtidigt är jag glad att höra att du förutom detta mår rätt bra.
Ångest är en naturlig känsla för människor att ha, och vi har alla en viss mån av det. Det är nåt vi är skapta med för att känna igen faror, exempelvis när vi ännu bodde i grottor så behövde vi ha ett inre system som sa åt oss när vi behövde reagera på fara. Förr i tiden så kunde det vara just de med lite förhöjda ångestnivåer som överlevde, för att de snabbare kände igen faror och kunde ta sig ur en sån situation snabbt. Nu är ju problemet det bara att de flesta av oss lever ett helt annat typ av liv idag, men vårt inre system är i princip det samma som när vi bodde i grottor. De flesta av oss behöver inte oroa sig för att en tiger ska hoppa upp ur buskarna och äta upp oss. Men vårt ångest-system söker fortfarande faror, och ibland kan det ”haka upp sig” på saker som egentligen inte är farliga i nutiden, och då kan det bli väldigt jobbigt.
Kort sagt; egentligen finns ångesten som känsla där för att skydda oss, men blir det för mycket av det så är det jobbigt och man kan behöva lära sig sätt att hantera den överflödiga ångesten. Det kan hjälpa att söka professionell hjälp, för de har verktyg till hur man gör detta.
Du berättar att du är osäker på om det du upplever är ångest. Ångest kan kännas på väääldigt många olika sätt, där symptomen du räknade upp att du läst om (nagelbitande etc.) är kanske sånt som syns mera utåt. Inåt kan det kännas olika från person till person. Det här kan också kopplas till att ångesten är ett försvarssystem, för när vi är hotade tenderar vi (och många andra djur) gå till en av tre olika försvarsstrategier: freeze, fight, eller flight. Freeze är att man liksom går in i sig själv och ”stelnar till”, blir trött, och känner sig mer eller mindre apatisk, man ”spelar död”. Vid figh så kan man känna hur det hettar till i kroppen, nävarna knyts, blodet rusar och hjärtat slår för att kroppen tror att man potentiellt ska slåss mot nåt. Vid flight är det lite samma, blodet rusar och man svettas och känner att man måste bort bort bort, som att man ska fly från det farliga.
Det du beskriver låter som att det kan vara ångest av freeze-stilen, eftersom du säger att du helst bara vill ligga i sängen, och att du känner dig tom. Det är inte heller ovanligt att man känner ett tryck över bröstkorgen när man har ångest.
Ifall du känner att det här påverkar din vardag mycket och det börjar bli för jobbigt så skulle jag rekommendera att du går och pratar med någon professionell om saken, också så att de kan utreda om det är ångest eller nåt annat.
Det du kan göra själv är att fundera på när de här känslorna kommer, och om det finns något som triggar dem. Exempelvis om du tänker på något skilt just före känslorna kommer. Då man vet om man har någon trigger så är det lättare att veta också hur man ska jobba med den så att man inte får så mycket ångest. Det kan hjälpa att skriva någon typ av dagbok om saken. Medan du upplever dessa känslor så kan det vara bra att göra någonting som grundar dig i din kropp, exempelvis ta en lugn promenad, eller göra någon ledd meditation från youtube, exempelvis kan du söka på ”body scan meditation”.
Det hjälper också att sova, äta och motionera regelbundet, så glöm inte bort att ta hand om dig själv!
Det är vanligt att närstående som själva inte upplever så mycket ångest kan ha svårt att förstå vad det är frågan om. Det kan vara lite skrämmande för dem också för att de inte vet hur de ska hantera det eller vad de ska göra, så de börjar känna sig hjälplösa (vilket kan ta sig uttryck på många sätt). Därför kan det vara bra att ge dem någon typ av ”manual” på hur du vill bli bemött när du känner så här. Det behöver inte alls vara något stort, men redan det att du funderar på om du gillar att bli kramad och ha någon nära, eller om du vill vara ensam när du känner så här. Det går också att önska att någon ska ”släpa med dig” på promenad om det är nåt du tror hjälper. Ibland kan det kännas jättesvårt att med ord förmedla att man har ångest när man ännu är inuti den, så det kan vara bra att komma överens om något ”tecken” man kan ge. Det är också bra att berätta åt närstående att man inte alls förväntar sig att de ska lösa ens jobbiga känslor – det räcker med att de bara finns där. HÄR hittade jag en kort lista på saker som närstående kan göra, du kan läsa den och fundera på om nåt av det är sånt som du kunde berätta vidare exempelvis till din partner :)
Hoppas det löser sig snart <3
Kram, Kix
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar