Mat

Hej,

Jag blir ledsen då jag läser det du skriver, eftersom jag tycker att det är otroligt synd att så många tjejer (och killar) i din ålder har ett så trassligt förhållande till mat. Du skriver att du går omkring hungrig, men att du inte vill äta, och att det känns okej endast om du äter lite.

Sanningen är ju den att du helt enkelt inte klarar dig om du inte äter. Rätt och slätt. Det är alldeles självklart att du går omkring illamående om du inte äter. Yrsel och overklighetskänsla är också väldigt vanligt då kroppen inte får den näring den behöver. Mat behövs för ALLA dina kroppsliga funktioner. Det är inte nån sorts svaghet som gör att man äter, utan det att man helt enkelt behöver näring för att klara av att fungera. Du förväntar ju inte dig att en krukväxt skall överleva utan vatten och mylla, eller en bil skall fungera utan bränsle. Så enkelt är det faktiskt.

Den andra sanningen är den att det du söker efter då du svälter dig själv inte finns. Du kan aldrig bli tillräckligt smal för att själv vara nöjd, eftersom du inte i nuläget ser att du ser perfekt ut precis som du är. Det är ingenting du behöver "uppnå" för att duga, utan du duger redan. Jobba istället på att tala vänligt till dig själv. Säg uppmuntrande saker då du ser dig i spegeln. Fokusera på allt det du tycker om. Det är självkänsla och utstrålning som gör en människa vacker - inte kroppsstorleken.

Jag hoppas även att du söker hjälp om du känner att du vill tala om denna sak med någon. Jag inser att du kanske inte tycker att det jag svarade är vad du ville höra, men du kommer aldrig att få några tips på hur du skall gå ner i vikt eller uthärda hunger från mig. Ta tag i ditt ätande medan du ännu kan. Du behövs. Ta hand om dig.

Många kramar.

Tessi