Socialt geni

Hej!

Jaiks! Det är lite som att fråga: hur blir man proffsgitarrist. Det skulle bli en hel bok. Och skulle ta 10.000 timmar att åstadkomma. De påstår ju det, att vad man än vill bli ett riktigt proffs på något speciellt så måste man öva på i 10.000 timmar på det. Nå, om vi säger att vi umgås med folk i... säg 5 timmar om dagen (resten kanske vi jobbar, lyssnar på lektion, bara tar in info tex genom tv-serier, sover osv). Då skulle det ta lite under 5½ år av övning för att bli riktigt, riktigt duktigt socialt sett. Inte helt omöjligt. Men sedan är det definitionen av geni. Det finns kanske inte så många som är ett äkta geni på gitarr i hela världen samtidigt? Och har de då kommit dithän genom träning eller krävs det något slags läggning för det, en medfödd talang?

Vad jag nu tycker mig förstå av den sammantagna psykologin (medeltalet av alla psykologiska riktiningar och teorier), så föds vi nog med mer eller mindre social förmåga. I praktiken kanske det innebär att man exempelvis föds med andra personliga egenskaper som hindrar en, som att man inte har en så stark verbal förmåga eller är en introvert eller tillbakadragen typ? Men de flesta inom psykologin verkar också vara överens om att man kan öva upp olika förmågor eller slipa ner andra, så att även den blyge kan bli öppen osv. Det borde de i alla fall vara överens om nu att uppfostran och miljö har en mycket stor betydelse om hur vi utformas som människor. Så ensambarn som har tystlåtna föräldrar med ett litet socialt umgänge kanske har en bit att komma ikapp andra...

Nå, om vi lägger det här med förutsättningar åt sidan, så kommer andra faktorer som spelar roll för definitionen av socialt geni. Kultur är en. Kulturen är det som mest dikterar hur vi ska/får/bör bete oss, tänka och fungera - den ger ett regelverk och ett manuskript. Inte bara sådant som huruvida man skakar hand när man möts, utan även hur man visar sorg eller flirtar. Varje kultur har sina sociala regler, och därför blir man i så fall socialt geni i bara i sin egen eller vissa kulturer - som det såklart tar tid att lära känna. Vanligtvis blir man socialt duktig i sin egen kultur och kommer sedan alltid att jämföra andra kulturer med den, alltså andras sociala regelverk och manuskript med den. Tycker man då månne alltid att den egna är bäst/enklast att förstå/rätt?

Sedan kommer vi till annat som kan påverka ens sociala förståelse av andra människor ännu mer, alltså tankar, känslor, åsikter, motiveringar och ambitioner... Vi gör alltid saker i umgänget med varandra för att vi vill något med det. Vi skojar för att vi vill roa eller få andra att gilla oss mer, vi flirtar av romantiska eller sexuella skäl, vi använder maktspråk för att klättra i olika hierarkier... Det här kommer för evigt att vara svårt, även för de duktigaste av sociala genier, för ingen är tankeläsare. Vi kan inte VETA vad andra känner och tänker, och därför kan vi bara gissa med större eller mindre chans att träffa rätt och bete oss därefter. Så ingen kan bli fullärd här, ingen kan göra det perfekt varendaste gång, som en gitarrist i princip ska kunna.

Så målsättningen vi alla kan ha är väl bara att bli duktigare och duktigare socialt sett - och inse att det är en livslång inlärningsperiod för det. Lite konkreta tips har jag nog att ge, men inget magiskt piller för det ;)

Att läsa olika typer av psykologiska teorier om varför folk gör/tänker/känner som de gör kan ge många insikter - men även där är det EGENTLIGEN frågan om gissningar. Och att "dra alla över en kam" genom att göra generaliseringar. "Folk brukar bli aggressiva när de känner sig anklagade..." och liknande. Men en annan psykologisk riktning kanske anser att ett beteende beror på en helt annan uppsättning känslor, så inte heller där är man överens om hela regelverket och manuskriptet. Men ju mer man läser inom just olika former av psykologi ("användningsområdet" varierar ju också, som utvecklingspsykologi, arbetsplatspsykologi, krispsykologi osv) destom mer fattar man ju såklart om varför människor bete sig som de gör.

Sedan kan man ta nästan varenda vardagssituation som en chans att öva och analysera, försöka tolka och tänka ut olika förklaringar och synvinklar till varför människor är som de är. TV-program kan vara riktigt super för det här, även såpoperor! Där framgår ju alla känslor, motiv och baktankar osv extra tydligt genom förstärkta ansiktsuttryck osv. Ännu bättre är det nästan att läsa böcker där det samtidigt berättas vad personerna tänker och känner (det är väl det närmaste vi kommer tankeläsning) - så länge författaren faktiskt har koll på människors psyke och reaktioner. Överlag lär man sig ofta mera också genom att studera folks kroppsspråk och lära sig tyda de små signaler man omedvetet sänder ut, eftersom kroppsspråket sällan ljuger även när orden gör det. De lärde tivsta om hur stor andel av all kommunikation som är orden vi säger, allt mellan 70 och 90% av allt vi förmedlas påstås vara gester, miner, tonläge, pauser, ögonrörelser osv. Pröva tex att sätta TV:n på mute och gissa dig till vad aktörerna försöker få fram.

Till sist: om man vill bli ett socialt geni lönar det sig att fundera på varför. Vill man impa på folk genom sin sociala charm, kunna manipulera folk, bli populär, undvika att göra sociala blundrar, undvika att bli utnyttjad eller manipulerad själv, känna ett övertag genom att kunna förklara folks beteenden till och med för dem själva, kunna kontrollera vilken bild man ger av sig själv utåt... Ett socialt geni blir man alltså inte bara genom att knäppa med fingrarna, men om man har ett mer eller mindre undermedvetet problem man vill lösa i sitt liv; kanske man kan hitta andra lösningar?

Alla är vi sociala och det är något vi kan förstärka och öva upp. Ingen är för dum för att kunna leva tillsammans med andra människor och social intelligens (på samma sätt som IQ) är faktiskt något man kan öva upp, inte en statisk nivå man är född till och därmed får leva med. Även autister och asperger kan förbättra sina sociala förmågor med övning under livets gång. Så det finns hopp och möjligheter för alla, bara de VILL förstå sig på andra människor :)

Hälsar ungdomsinformatören Liselott