Ångest?

02.05.2020
Hej!
Jag har i flera år spekulerat om jag har ångest. Har träffat en terapeut två gånger, men jag är jätteobekväm att tala om mig själv och mina känslor till andra, så jag valde att inte göra det mer. Nu har jag funderat om jag borde söka hjälp igen eftersom jag anser jag blivit mycket värre. Har nu i ca. 2 månader känt mig konstant oroad och ångestfull, jag övertänker allt och mitt huvud är ett enda kaos. Jag måste hålla mig sysselsatt konstant för att lugna ner mig. Jag känner mig skakig och har en känsla av att jag behöver gråta väldigt ofta. Vissa dagar har jag ingen aptit, andra dagar äter jag för mycket för att försöka lugna ner mig. Jag är trött och utmattad och orkar inte skicka/tala med vänner, helst av allt vill jag bara isolera mig från allt runtomkring mig. Jag blir jättelätt irriterad och kan bli arg på mina syskon/föräldrar för ingenting helt plötsligt. Före hela corona-grejen skippade jag också massa möjligheter för att jag kände så mycket ångest och helt enkelt inte orkade/vågade. Har förr haft panikattacker flertals gånger, senaste panikattacken var i slutet av förra året.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till och allt känns väldigt jobbigt just nu. Har också skuldkänslor eftersom jag inte orkat vara där för mina vänner eller umgås med familjen, samt att jag ibland inte orkar göra skoluppgifter/andra saker jag måste få gjort, för jag är så utmattad och orolig hela tiden. Jag känner inte att det är en orsak att inte orka. Vet inte hur jag kan få hjälp under corona och vem jag ska vända mig till i denna situation.


- någon
Camilla Roslund Nordling

Rehabiliteringsrådgivare på Psykosociala förbundet rf. Camilla svarar

08.05.2020

Hej!

Ångest är i grunden en normal reaktion och något som de flesta upplever någon gång under livet. Det är inte ovanligt att t.ex. då man går igenom en svårare livsperiod, börjar ett nytt jobb, bildar familj, har mycket stress m.m. att man får ångest. Vi ska dock inte blanda ihop vanlig vardaglig oro eller att man är nervös för något med ångest. Ångest är en starkare känsla, en överhängande, stark oro som tar mycket energi och som ofta ger fysiska symtom. Man ska söka hjälp för sin ångest om man har den ofta och den inverkar på ens vardag, vilket jag tycker att du beskriver att din ångest och oro gör. Det är bra att du håller dig sysselsatt och på så vis lite lyckas kontrollera ångesten men man kan ju förstås inte hålla igång för fullt hela tiden. Kom ihåg att grunden till allt välmående, både fysiskt och psykiskt, ligger i att vi äter bra och regelbundet, att vi motionerar regelbundet (t.ex. en snabb promenad gärna varje dag) och att vi sover tillräckligt (i ditt fall minst 8 h/natt). Det är jätteviktigt att du inte isolerar dig och börjar lämna bort roliga saker och att umgås med människor. Så försök att hålla fast så långt det går i en normal vardag. Men du behöver absolut få hjälp med detta för att börja må bättre. Du skriver att du är jätteobekväm med att öppna upp om dig själv men i det här fallet så är det precis det som du måste göra. Du får komma ihåg att de professionella som jobbar som kuratorer, psykologer, psyk.sjukskötare, hälsovårdare m.fl. är till för just detta, att tala med folk och försöka hjälpa och reda ut problem och de har hört precis allt mellan himmel och jord, det kan jag lova dig. De har alltid tystnadsplikt. Ibland säger folk att dom inte tycker/tror att det hjälper att prata om problem som dom har men det är faktiskt så att bara det att man formulerar/uttrycker sina känslor och tankar högt för en annan människa så kan göra det att man kan bringa lite ordning och reda i sina tankar och det ger andra människor en chans att hjälpa en.

caaEtt tips för att komma igång att prata om svåra /känsliga saker är att skriva ner hur man mår. T.ex. så skulle du kunna skriva ner hur ångesten påverkar dig i din vardag och vilka symtom du upplever. Sen ger du detta papper åt den du söker hjälp hos. Har du funderingar kring någon ev. medicin och hur den kan påverka dig så kan du ta upp det också med terapeuten, tänker du att du borde prova något annat märke/sorts medicin så behöver du kontakta läkaren som skrivit ut medicinen. Sök hjälp t.ex. vid ungdomsstationen Fiilis. Jag vet att åtm. vid ungdomsstationen så har man nog haft mottagning som vanligt. Eller kontakta skolans kurator om du är studerande. Kuratorerna jobbar nog också men man behöver höra med dem på vilket sätt man kan ha kontakt. Ta hand om dig, Kram!

Mvh, Camilla R-N

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej decibel!

Under de senaste åren har jag kommit i kontakt med många som har olika typer av ätstörningar. Jag känner en tjej som har haft grova problem och hon har fått mig att inse hur hemskt det...
Läs mera

Hej!
I många många år har jag lidit av ätstörningar och är ännu sjuk och påverkad av både anorexia och bulimia. Det är verkligen så jobbigt att kämpa med sjukdomen och att i en stund ha insikt och vi...
Läs mera

hej, jag undrar vad de är för benskörhet (innebär?)varför blir benen svagare om inte jag äter kalk/kalcium och hur länge tar de innan man upptäcker benskörhet (kan tandhygienister se på en tand som vä...
Läs mera

Hej, jag undrar hur man ska ta kontakt för att boka en tid med en psykolog vid jakobstad. Finns det något nummer man kan ringa till eller måste man gå dit och prata direkt med någon? Undrar också hur ...
Läs mera