mår dåligt

03.10.2021
Hej, jag e en tjej som mår super dåligt. skadar mig själv och vill ba dö. har grova självmordstankar å impulser, är inlagd men vill ba hem för mår dåligt här å får inget lugn för delar rum. har fått testa en ny medicin men den hjälper än så länge int, vet int va ja ska ta mig till. allt e så skit. skakar 24/7 å de värker i hela min kropp... orkar inte stå ut mer ;)

Madeleine, Socionomstuderande Madeleine svarar

05.10.2021

Hej! 
Det var väldigt trist att höra men jag tycker det är bra att du får hjälp även fast du kanske inte trivs där för tillfället. Vet inte om det hjälper att höra men mental ohälsa är ju ett växande problem i dagens samhälle så du behöver inte känna dig ensam i alla fall, det är inget ovanligt eller onormalt att må dåligt ibland. Sen om du är inlagd tillsammans med andra som också mår dåligt tycker jag att du ska se det som en bra sak, trots att du vill hem, men där du är nu finns det säkert många mera som verkligen förstår dina problem och som du kan känna någon gemenskap eller samhörighet till, trots att anledningen varför ni är där kanske är lite tråkig och jobbig. Men försök i alla fall se något bra med det.

Det är ju mycket bättre att du får hjälp än att du skadar dig själv och även fast det kanske inte känns så nu så kommer hjälpen att hjälpa dig, det tar bara sin tid innan man märker av det. Det blir bättre men det tar sin tid och man måste våga lita på att det blir bättre och lita på de runtom dig som är där för din skull.  
Sen förstår jag att det kan kännas jobbigt att vara inlagd och att man inte känner sig hemma där, det tar nog också sin tid innan man gör det, men du måste komma ihåg att du är inlagd för en anledning, det är nog för ditt eget bästa.  

Medicineringen tar ju också en tid innan det fungerar och man själv märker av det, speciellt med SSRI-medicinering. Nu vet jag ju inte vilken typ av mental ohälsa du lider av men jag hoppas du har fått en grundlig undersökning och utvärdering så att du har rätt diagnos och medicinering. Läkare vet ju nog oftast vad de håller på med men kom ihåg att även du som patient har rätt att kommentera din egen vård och fundera över saker tillsammans med din läkare. Så prata med din läkare om medicineringen och när det “är meningen” att det ska börja hjälpa så kanske det känns lättare i alla fall. Är förövrigt dina skakningar och värk pga din mentala ohälsa eller är det biverkningar av någon medicin du tar, om det beror på medicineringen skulle jag rekommendera att prata om det med din läkare om man kan ta någon annan medicin eller minska på dosen så att biverkningarna lättar.  
 Normalt sätt skulle jag rekommendera att du pratar med en psykolog eller liknande men jag antar att du redan gör det om du är inlagd, och det är bra, det kommer också hjälpa dig.  

Tyvärr måste man orka jobba på såna här saker själv också, inget blir permanent bättre om man bara tar mediciner för att dämpa problemen man har. Men medicinen kan vara första steget för att det ska lätta så pass mycket att man får mera ork att börja jobba på det själv. Försök att bryta den onda cirkeln du lever i. Att allting suger och är svart är förståeligt när man mår dåligt, men egentligen är det bara så det ser ut genom ens egna ögon så försök att se det på ett annat sätt och påminna dig själv om att det inte stämmer att allt är dåligt. Bli mera självmedveten och reflektera över dina känslor och tankar och försök därifrån ändra på dem till det bättre. Kom ihåg att ta stöd av andra och att våga lita på läkarna och medicineringen. 

Det finns ju även mycket man kan göra själv för att förbättra sitt mående, så länge man har orken att fortsätta. Om du vill läsa lite mera om saker man kan göra för att må bättre finns denna text på vår hemsida under fliken “nyheter”, den innehåller många bra tips. Så försök orka jobba och hitta lösningar till de problem du upplever som förvärrar din mentala ohälsa och försök göra det bästa av situationen.  

I normala fall skulle jag säga att man inte ska leva “för någon annan” men i detta fall tycker jag att du ska orka för andras skull, i alla fall de dagar du känner att du inte orkar för din egen skull. Du är så ung och det är inte “meningen” att ditt liv ska ta slut ännu och det kommer heller inte se ut så här för resten av ditt liv. Detta är egentligen bara  "a bump in the road” fast det känns värre än så, men det är inte och ska inte vara slutet på ditt liv. Sen när du har orkat förbi detta och mår bättre kommer du förstå varför du behövde uppleva detta och jag tror du kommer vara tacksam för att du har upplevt något som har stärkt dig som person.  


Det blir bättre, men det är inget jag kan egentligen bevisa med logik eller något konkret, men jag lovar att det blir bättre.  

Kram, Madeleine

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Jag undrar om min ADD kan göra så att jag har IBS och VAD innebär IBS?
Jag undrar när jag behöver ta glukostabletter min kost är väldigt enformig och jag undrar ven och vilka behöver glukos tillskott?
Läs mera

Hej! Jag är 24 år gammal och har nu över ett år haft svårigheter med sömnproblem. Jag känner mig lite gammal när jag frågar om hjälp här eftersom en stor del av frågorna verkar komma från yngre männis...
Läs mera

Hej! Jag började med p-piller för ca 3 år sedan då jag blev tillsammans med min pojkvän. Har haft en del besvär med p-pillren och bytt flera ggr då de orsakat mycket nedstämdhet och håravfall(?). Hur ...
Läs mera

Jag är väldigt förvirrad då det kommer till pcos och kost/träning. Jag har läst att vissa säger att högintensiv träning tex att springa är dåligt för oss med pcos då det orsakar extra stress för kropp...
Läs mera