Vilka hårstrån fjun försvinner för evigt via utdragning?

Hejsan!

Jag har här grupperat in dina frågor i underkategorier, för att göra det lite lättare att svara:

Först om hår:

Om man rycker bort/vaxar/trådar samma hårstrån under en längre tid så kan man skada hårsäcken så att de inte växer tillbaka/växer långsammare, växer glesare eller tunnare. Men detta är väldigt individuellt och händer olika mycket beroende på vem man är och hur man tar bort sitt hår. Det finns metoder för att öka hårväxten igen om man noppat exempelvis brynen för mycket. Samma gäller fransar. Kroppsbehåring kan man ta bort permanent med laser. Håret på hela kroppen faller naturligt av i cykler och växer ut igen, men hårväxten på huvudet kan minska med åldern. Hur mycket den minskar är individuellt och beror mycket på gener. Om man rakar av håret från kroppen så leder detta inte till att håret skulle börja växa mera, men håret som växer ut kan kännas mera ”stubbigt” än annat hår eftersom det skärts av så att det som växer ut är vasst.

IQ:

Angående IQ så skriver vår expert Camilla Roslund-Nordling, som jobbar som psykoterapeut, såhär i en dylik fråga:

”Vill börja med att säga att mätning av IQ kvoten är mycket omdiskuterad. Dels finns det en mängd olika sorters test som används, som antagligen alla skulle ge dig olika resultat. Man behöver också komma ihåg att resultatet av ett test är beroende av en mängd olika faktorer som kan spela in vid mättillfället. T.ex. i vilken miljö det utfördes! De IQ test som ploppar fram i ett Some flöde och som tar några minuter att svara på så ska man nog inte lita speciellt mycket på (om alls)! Det finns ett fåtal test som är mer erkända och som forskare tagit fram. Det test som troligen är mest erkänt idag är WAIS-testet (Wechsler Adult Intelligence Scale IV). Det används bl.a. av psykologer.

Kollar man i uppslagsboken så är Intelligens; förstånd, begåvning, skarpsinne. Men vill man förstå begreppet lite djupare så är det kanske inte fullt så enkelt. Intelligens förknippas vanligen med test som mäter intelligens med (IQ test), men kan också allmänt ses som intellektuell eller kognitiv förmåga. Förr ansågs IQ (intelligenskvot) vara det enda måttet på intelligens, men idag anser många att det inte ger ett rättvist resultat då det bara mäter en typ av intelligens. Inom modern psykologi så tänker man att det finns olika typer av intelligens snarare än en form av intelligens. Vi kan alla säkert alla hålla med om att t.ex. Leonardo da Vinci, Einstein och Mozart var genialiska inom sina områden men hur tänker vi om t.ex. Steve Jobs, Ronaldo eller Zlatan, Taylor Swift, Kuro Takhasomi?

Det finns en mängd forskning kring begreppet och varje forskare har sin egen förklaringsmodell. Bland de mest kända är Alfred Binet som uppfann IQ testet 1904 (för att kunna se om barn hade en utvecklingsstörning och behövde särskild undervisning). Testet vidareutvecklades sedan av en psykolog på Stanford University och används än idag. Psykologen Eysenck menar att intelligens är ett vetenskapligt begrepp och att det går att mäta. Hans test mäter huvudsakligen det vi skulle kalla för logisk-matematiska uppgifter, som ger en ganska begränsad kunskap om en persons ”intelligens”. Intelligens enligt honom hänger samman med vår kognitiva begåvning dvs. att vi kan lösa vissa typer av problem, åstadkomma vissa resultat och nå vissa mål. Howard Gardner å sin sida, menar att man först måste fundera över vad människan är och fundera över på vilka områden som hon kan prestera goda resultat om hon får tillräckliga resurser och rätt vägledning. Gardners multi-intelligensteori antar att ”intelligensen innefattar ett brett spektrum av talanger”. Han menar också att vilka egenskaper som uppfattas som intelligens är beroende av i vilket sammanhang eller i vilken kultur man lever. Gardner listar sju olika intellektuella fält som mera baserar sig på en konstnärlig bedömning än en vetenskaplig analys. Dessa är; lingvistisk (språklig) intelligens, musikalisk, logisk-matematisk, visuell-rumslig som innebär en förmåga att uppfatta omvärlden utifrån olika dimensioner, kroppslig-kinetisk (kroppslig kontroll) och interpersonell (förmågan att fokusera på andra människor) och naturalistisk intelligens.

Debatten bland forskare om hur man ska mäta intelligens och vilka förmågor som ska ingå i mätningen fortsätter. Men som sagt idag är man i stort överens om att det inte är bara den som är bra på matte som är intelligent, utan vi kan vara intelligenta på många olika sätt.

Om du tänker på någon som du uppfattar som KLOK så kommer du troligen att tänka på någon i din omgivning som du tycker har mycket kunskap och förmågor på ett bredare mer allmänt plan, livskunskap kanske. Och den som vi uppfattar som klok har troligen en ganska hög intelligens, eftersom den har, genom studier, praktiska erfarenheter och livserfarenheter blivit klok.”

Såsom jag personligen ser det så kan man se intelligenstesten som riktgivande för vad man är bra på, men man ska inte ta dem på allt för stort allvar eftersom de inte dikterar hur pass bra man är som människa, ens värde, eller vad man kan bidra med till samhället.

Om kunskap:

Det finns få saker i denna värld som kan kallas för absoluta sanningar. Ingen kan ge världens alla sanningar. Men vi människor är nyfikna djur, och vill få saker lagt i kategorier. Samhället måste ha någon sorts struktur att gå efter annars skulle allt vara kaos. Allt i den struktur vi har är kanske inte 100% sanning eller det bästa sättet, men livet är en gråskala och något måste vi gå efter. Systemet formas dock med tiden, och förbättras med forskning. Det finns mycket vi trodde för hundra år sedan som idag visat sig vara helt fel. Lika säkert kommer det finnas saker som står i våra skolböcker idag, som vi om hundra år kommer revidera. Men något måste vi ju utgå från! Annars skulle ju allt stå stilla.

Det handlar inte så mycket om att ”hitta på” som att observera det som finns runtom oss, söka mönster i naturen, och testa hypoteser. Testa hypoteser igen och igen och igen tills vi kan dra en logisk slutledning om att när A och B gäller så leder det till C. Och genom att då lära sig att sambandet funkar så, så kan man lära sig mera om systemet det sitter i. Forskning idag har hårda regler och kriterier för att det ska anses som vetenskapligt.

Matematik är ett av de vetenskapliga fält som är mera absolut vetenskap än exempelvis psykologi. Matematiken är ju på det sättet inte ”påhittad” utan vi kan se dess mönster överallt runtom oss, i naturen, och i rymden.
Vi kan exempelvis se att lägger man en mandarin bredvid en annan så har vi två mandariner, inte exempelvis 3. Och delar vi den ena mandarinen på mitten och för den överflödiga halvan till den andra mandarinen så har vi ½ mandarin och 3/2 mandarin. Då ser vi också bråktalen med ögonen, och det ger oss ett sätt att lättare räkna ut andra saker, som kanske inte är lika lätt att se med ögonen.
Ifall du skulle vilja diskutera dessa saker mera ingående så kanske du kan ta kontakt med en matematiker..?

Skolans uppgift är att förmedla den information som man som samhälle har kommit överens om att är viktig för kollektivet att kunna. Sen är ju människors förståelse av dessa ämnen lite olika på individnivå, man kan vara bra på en sak – och mindre bra på en annan. Sen finns det alltid också de som förkastar mycket av den information som samhället vill ge, och istället går någon helt egen väg. Nytänkare behövs också.

Men att besitta kunskap – det kommer inte automatiskt bara av att ha hög IQ. Det handlar också om i vilken miljö man är uppväxt i, hur bra man tar till sig information och på vilka sätt information presenteras till en, hur villig man själv är att hitta information, etcetera.

Utseendefixering:

Det att man vill se bra ut är i min mening en neutral sak. Det är rätt naturligt som djur att man har en drift att locka till sig en partner eller signalera sin plats i flocken, och beroende på vilken art man är, så gör man olika saker. Fåglar sjunger, dansar, och visar upp olika färger. Människor klär sig och smyckar sig enligt kultur, subkultur, och tycke, för att signalera olika saker om sig själv.

Visst är det synd att utseendefixeringen ibland tar såna mått att vissa mår dåligt av det. Så ska det ju inte behöva vara, för det är ju nog ändå vem vi är som PERSONER som räknas.
Men man glömmer ibland bort i såna här diskussioner att det att vara mån om sitt utseende i många fall också kan vara en form av ”self-care”. Att känna att man ger sig själv en gåva som får en att känna sig bra, och må bra. För många kvinnor kan exempelvis smink vara en sorts mindfullnes-rutin som gör en redo att tackla dagen.

Huvudsaken tycker jag är att man inte dömer andra för deras val, utan låter alla leva och se ut som de känner sig bästa av, sålänge som det inte skadar andra.

Människans rätt till sin existens:

Vad våran anledning är till att leva, alltså kort sagt meningen med livet, är en filosofisk fråga som människohjärnan har varit fajtats med i oerhört många år. Jag tror personligen inte det finns ETT rätt svar, utan människor behöver komma fram till det där själva, vad de tycker. Några som jag personligen gillar är att meningen med livet är att försöka lämna sin omgivning som lite bättre än när man kom till livet. Eller att meningen med livet är att utveckla sig själv så mycket som man bara kan. Men som sagt, jag tror det där är nåt individuellt.

Det kan kännas som att människan bara förstör, det håller jag med om, ibland kan man tycka att planeten vore bättre utan oss. Men då behöver man komma ihåg att vi är en naturlig del av denhär planeten, precis som allt annat levande, även om det ibland inte känns så, och det kan vara svårt att se vår plats. Eventuellt för att det är för stort för oss att se ännu. Men vi har en plats lika mycket som kackerlackor, och björkar, och kantareller, etcetera... vi har blivit utvecklade såhär av naturens evolution, precis som allt annat levande.

Kanske hinner vi reparera det vi har skadat på denna planet och svänga på allt – kanske hinner vi inte och människosläktet dör ut – men planeten kommer att leva vidare, på ett sätt eller annat, i den stora bilden. Det har den gjort också förut under ”förödande omständigheter” såsom asteroidnedslag och vulkanutbrott. Förstås så ska vi ändå alla sträva efter att ta tag i exempelvis klimatförändringarna, så att vi ska kunna leva i samklang med naturen.

Neandartalare:

Ja, man har hittat gener som härstammar från Neandertalare hos den moderna människan. Det här ser man genom att jämföra DNA hos neandertalare med DNA hos homo sapiens.

Allmänt:

När du funderar över om du är ända som funderar på dessa saker så nej, det tror jag inte. Många människor har liknande funderingar nu som då, men det är sånt som man sällan tar sig tid att diskutera med andra, så ibland kan det kännas som att man är ensam med sina tankar.

Sen vill jag också påminna om att mycket av hur du beskriver samhället och hur det funkar så gäller främst i det västerländska samhälle som vi är uppväxta i. Det finns ju många andra sätt att se på samhälle och hur det ska fungera, på andra ställen. Jag tror inte att ett av de sätten nödvändigtvis är bättre eller sämre än andra – utan de funkar olika, och olika människor trivs olika bra i olika system beroende på vem de är som individer.

Ifall man vill bli bättre på att förstå sig själv, och förstå sin intelligens, så tror jag personligen det kan vara en bra idé att gå i någon sorts terapi där man får hjälp med att reda ut alla ens tankar och få insikt. Det finns inga enkla svar, utan många av de svaren måste jobbas fram inifrån en själv.

Vill för övrigt påminna om att detta är en tjänst främst avsedd för människor från Finland, och att du i fortsättningen kan vända dig till rikssvenska tjänster så får du mera platsspecifika svar, exempelvis om vart man kan vända sig med dylika frågor.

Ha det bra!

Mvh, Kix