Det har gått för långt

Hej!

Vad bra att du skriver <3 Det är precis så en ätstörning oftast 
utvecklas, och plötsligt inser man att man har fastnat i en svår och 
ångestväckande situation. Det viktiga är din insikt i att du inte vill 
fortsätta på samma sätt, då blir en förändring möjlig.

Tyvärr finns det inget behagligt eller bekvämt sätt att avprogrammera 
ätstörningstankar, men det blir lättare så småningom. Det kan vara 
lönsamt att välja en fungerande struktur för ätandet som man 
fortsätter med till tankarna börjar lätta. Det kan handla t.ex. om att 
man äter 5 gånger per dag, utan undantag. Så småningom börjar man öka 
på matmängderna för att närma sig det normala. Man kan göra en lista 
på "förbjudna" livsmedel, och sedan utmana sig med ett livsmedel i 
taget.

Det kan vara hjälpsamt att påminna sig själv om att 
grundämnesomsättningen kräver en stor mängd energi dagligen, så den 
mat du äter blir framför allt byggstenar för hjärtats, leverns, 
njurarnas, blodomloppets osv. funktion. Ätstörningstankar lyfter fram 
rädslor om viktstigning och otillräcklighet, men det är ett faktum att 
kroppen behöver gott om energi och näringsämnen för att kunna fungera 
normalt.

Att göra förändringen ensam kan nog vara mycket tungt och påfrestande, 
så jag rekommenderar varmt att tala om situationen för någon anhörig. 
Det är också mycket klokt att involvera någon professionell i 
processen. Man kan t.ex. ta kontakt med skolhälsovården, men det går 
också riktigt bra att kontakta oss på Livslust: 
 I samtal med en professionell får man också 
hjälp med kropps- och allmänt självkritiska tankar.

De goda nyheterna är att de flesta blir helt friska och fria från 
ätstörningstankarna, även om det kan kännas som en hopplös tanke då 
man är mitt i det hela. Med mod och stöd är allt möjligt!

Sköt om dig!

<3: Ira