Ätstörningsexperten Ulrica svarar
Ätstörningsexperten Ylva svarar
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Storasyster Jenny svarar
Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hej igen!
Nu har vi skickat din fråga till de relativt nya experterna Ylva och Ulrica, vi ska se vad de svarar <3
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
Vi har ännu inte fått något svar från Ylva och Ulrica, men jag ska påminna dem.
Hälsar ungdomsinformatören Sanna
Hej!
Vi blev nog jätte oroliga för dig. Det låter inte alls bra.
Du behöver hjälp! Vi hör att du har stora problem med ditt ätande och
mår jättedåligt. Vi kan absolut inte stöda sådana tankar som hör till
sjukdomen, och låter anorektiska! Du har nog stora problem och låter
som du har insjuknat till en allvarlig ätströrning. Du behöver absolut
nu professionell hjälp och stöd! Kan du tala med skolhälsovårdaren
eller kuratorn eller psykologen i din skola? Eller någon vuxen du
litar på?
Snälla, vi hoppas verkligen att du talar med någon vuxen, får den
hjälp och vård du behöver! Det finns hjälp!
Ork till dig!
Ylva och Ulrica
Här kommer ännu mera svar och jätte bra pepp till dig, hoppas att du läser detta <3
Hej vännen!
Jag kan ju börja med att säga att även jag blir väldigt orolig då jag läser din fråga. Kan ju också säga att jag själv också lider av en ätstörning, så jag känner igen tankarna du har.
Du nämner att du håller koll på ditt bmi. Enligt skalan (som är till för vuxna, inte för ungdomar som ännu växer och inte är färdigt utvecklade) så skulle du få väga allt mellan 63-82 kg för att fortfarande vara normalviktig. Så med din nuvarande vikt på 63 kg så är du fortfarande nästan underviktig.
Och vännen, om du skulle väga 50 kg så skulle din kropp inte orka. Vill inte vara elak här nu, men det är en stor risk att din kropp skulle ge upp om du skulle svälta dig själv till en så otroligt låg vikt. Dina inre organ skulle ge upp. Du skulle bli svag, trött och inte orka nånting alls. Och även om du säger att du skulle sluta då du gått ner till 50 kg så skulle inte ätstörningen låta dig sluta då. Hon är aldrig nöjd. Så länge du är fast i ätstörningen så blir du aldrig nöjd.
Som du själv skriver så verkar det som om du lider av en väldigt allvarlig ätstörning, och av egen erfarenhet så vet jag att det är väldigt väldigt svårt att bli frisk på egen hand. Tyvärr. Så snälla, överväg att ta emot hjälp. Du är värd så mycket mer än att slåss mot dina inre demoner dag ut och dag in. Du ska inte behöva tänka på hur man snabbast går ner i vikt eller om dina ben sticker ut eller inte. Vad du äter, när du äter eller vad du får äta. Det är inte ett friskt liv.
Du skriver också att du försöker äta under 500 kalorier per dag, vilket är jätte jätte lite. I din ålder så ska man äta MINST 2000 kalorier per dag, så du äter inte ens en fjärdedel av det!! Och om du äter så lite som 500 kalorier per dag så sätter sig kroppen i svältläge, och då kommer du inte gå ner nåt alls. Det som gäller är att äta en mångsidig och balanserad kost.
Så snälla snälla fina vännen. Ta emot hjälp. Du ska inte alls behöva leva så här. Det gör så ont i mig att läsa det du går igenom. Vet du vad som motiverar mig att bli frisk? Att sätta upp mål i livet, och sen belöna sig själv. Om det är en resa du bara absolut vill fara på, så ha det som mål. Om det är att köpa den där tröjan du så länge ha velat ha, så sätt det som belöning då du klarat nått mål du har satt upp. Sätt upp realistiska (friska!!) mål och belöna dig själv sen då du klarat av det.
Och vet du vad jag önskar att du skulle göra? Snälla sluta gå in på de där ”thinspo” sidorna, de för absolut inget bra med sig. De drar bara en längre ner i helvetet. De ljuger för dig. Ingen som ser ut så mår bra, ingen som lider av ätstörningar mår bra av det. De bara ljuger för sig själva och andra. Så snälla, kämpa emot lusten att besöka de där sidorna. Du är starkare än så!
Kan du inte försöka gå och prata med skolkuratorn, skolhälsovårdaren eller skolläkaren? De kan hjälpa dig vidare. Kanske till ätstörningspolikliniken i Jeppis, eller den nyöppnade i Vasa? Där kan du få hjälp, men också på dina villkor. Gå framåt lite i gången. Ingen kommer att tvinga dig äta 5kg choklad direkt du kommer dit. Men där kan du få hjälp med att ”lära” dig äta igen och också få prata med nån som förstår om dina tankar och känslor kring mat.
Och det är inget fel med att behöva lite extra hjälp ibland, det behöver vi alla.
Inte för att skrämma dig (eller jo, kanske lite) så måste jag bara berätta att om din ätstörning går alldeles för långt så kommer du att hamna på sjukhus och bli tvångsmatad. De kommer att stoppa ner en sond genom näsan, in i magsäcken, och mata dig vare sig du vill eller inte. Så jag lovar, det är lättare att börja försöka äta innan det händer. Ingen vill att det ska hända dig, men ingen vill att du ska tyna bort heller! <3
Det finns ett så mycket finare, lättare och bättre liv än det du lever nu. Försök tänk dig en vardag där dina tankar inte snurrar kring mat, kalorier, vikt och träning hela tiden. Skulle inte det vara ganska underbart? Där du kan vara nöjd med dig själv och hur du ser ut. Acceptera dig själv. Och du kan få ett sånt liv!!! Du måste bara börja kämpa emot ätstörningen, med lite hjälp på traven. Du är värd så mycket mer än det du går igenom nu!! <3
Sänder dig massor med styrkekramar!! Skriv gärna igen om du har nåt mer du funderar över.
Kramar,
”Storasyster” Jenny
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar