Hjälplös

Hej!

Det är mycket karaktäriserande för en ätstörning att man har många motstridiga tankar. Man vill inte ha dom jobbiga tankarna, men man är också livrädd för att äta. Man vill ha hjälp, men man är så rädd för att ändra på sina rutiner att man inte vill ha hjälp. Denna motstridighet ser jag också i ditt meddelande.

Det finns ingen lätt utväg ur en ätstörning. Man kan inte stänga av jobbiga tankar och utesluta ångest. Men ju längre man sjunker i sin ätstörning före man tar emot hjälp, desto mer arbete kräver det. Och tid. Jag har aldrig, under min 15-åriga karriär som ätstörningsspecialiserad sjukskötare, träffat någon som har ångrat sitt tillfrisknande. Ensam är det en överväldigande uppgift, och därför är det viktigt att ta emot hjälp. Det finns människor som kan stöda en genom den processen. Så främmande som det kan kännas, att tänka att man kan bli helt kvitt sin ätstörning, har ätstörningar ändå en bra prognos och de flesta blir helt friska.

1000kcal är så extremt lite att din kropp säkert har aktiverat sparlåga. Det betyder att din kropp tolkar den kontinuerliga otillräckliga energin som hungersnöd, så den sparar allt den bara kan. 

Ämnesomsättningen körs ner, och kroppen fokuserar på de livsviktiga funktionerna. Sparlågan försämrar avsevärt människans helhetsmässiga välmående, och man känner ofta av det både psykiskt och fysiskt. Det kan förstärka ångest, depression och tvångstankar och man kan känna sig extra trött, yr och tappa mycket hår. Dessa är några exempel från en lång lista av möjliga effekter.

Man insjuknar inte i en ätstörning för att man är dum. Orsaken är oftast t.ex. det att man har en negativ självbild, jobbiga känslor som man inte känner att man kan bemöta och bearbeta, eller en allmänt utmanande livssituation. Insjuknande betyder absolut inte att man är svag eller misslyckad. En ätstörning kan drabba vem som helst.

Nu är det viktigt att du tar ärendet vidare. Det är bra att du har en existerande samtalskontakt. Skriv ett brev åt personen i fråga, eller berätta på mottagningen, hur det egentligen är. Då öppnas dörren till möjlighet för tillfrisknande.

Det andra viktiga är att börja trappa upp ätandet. Din kropp är i desperat behov av mer näring. Det bästa är att försöka börja med regelbundna måltider, där du så småningom tillsätter energi. Det skulle också vara viktigt att vila så mycket som möjligt, eftersom en undernärd kropp inte har nytta av tungt motionerande, tvärtom.

Bli inte ensam, sköt om dig!

<3: Ira